Så får du tillstånd att använda och sprida bilderna du fotograferat med din drönare

Drönare blir allt mer populära och många av dem kan förses med kamera för stillbild och film. Men trodde du att du får flyga vart som helst och att du får sprida dina filmer och bilder hur du vill? Då trodde du fel. Läs mer i detta kortfattade inlägg om drönare och tillstånds för spridning av bilder.

För att göra en lång historia kort så skall Högsta Förvaltningsdomstolen inom kort avgöra om Datainspektionen har rätt när de menar att en drönarkamera är per definition en övervakningskamera. Med skälet att kameran sägs vara fast monterad (på drönaren) och att den kan styras på distans. På min drönare är den inte funktionell utan att jag klämmer dit en mobil på fjärrkontrollen och enligt Transportstyrelsen får man endast flyga inom synhåll. Jag tycker att Datainspektionen är otidsenliga. Redan idag har vi regelverk kring fotografering. Detta borde även gälla om kameran hänger på en drönare, förutsatt att fotograferingen sker inom synhåll och enligt de flygregler som gäller i övrigt.

Drönarkartan

Får man flyga vart som helst?

Bor du nära en flygplats eller annat känsligt område kanske du inte får flyga alls. I vart fall inte just nu, men det är på gång en regellättnad (max 50 meter högt och som minst 5 km från en flygplats.) Läs Transportstyrelsens guide här och ta en titt på luftfartsverkets Drönarkarta här.

Notera att om du vill flyga på uppdrag (mot betalning) och/eller utom synhåll (längre bort än 500 meter) så krävs tillstånd.

Får man sprida bilderna man tagit hur som helst?

Men till dess är det fritt fram att fotografera. Det är dock inte helt fritt att sprida bilderna utan tillstånd. Drönarbilder anses vara flygfoton. Sedan nu i sommar är det Lantmäteriet som ger tillstånd att sprida bilderna, exempelvis i sociala medier.

Efter konversation med Lantmäteriet via mejl och telefon har jag kommit fram till att följande gäller.

Sedan den 15 juni 2016 finns en skrivelse om undantag från tillståndsplikten hos Lantmäteriet. I detta dokument går det att fördjupa sig och utläsa att det handlar om kvalitet och innehåll i bildmaterialet.

Om kvaliteteten är sämre eller likvärdig med det som finns i form av satellitbilder via öppna karttjänster är det okej. Det är också okej att sprida bildmaterial från offentliga platser, enligt den definition som ges i ordningslagen. Definitionen kan du läsa här.

Så får du tillstånd att sprida dina bilder

Den som är osäker kan ansöka om spridningstillstånd. Hur fungerar det då? Är det till sjöss är det Sjöfartsverket du skall vända dig till. Men jag gjorde ett test med fotografier över land och vände mig då till Lantmäteriet med min ansökan, som går till på detta sätt.

  1. Du laddar ned ansökningsblanketten och fyller i denna, som du finner här. Har du flera filmer/bilder du vill få tillstånd för så räcker det med en blankett.
  2. Du mejlar in din blankett till Lantmäteriet på denna mejladress: tillstandsarenden@lm.se.
  3. Du kommer då få ett mejl tillbaka med en adress till en sajt där du kan ladda upp ditt bildmaterial digitalt.
  4. Du avvaktar ett brev hem. Beslutet meddelas i pappersformat.

Eniros sikte
Att ansöka om spridningstillstånd är gratis. För att göra din ansökan korrekt från början är ett tips att kontrollera upp koordinaterna för där du fotograferade med Eniros karttjänst, så att det blir rätt från början. Där finns verktyget ”siktet” som ger dig möjlighet att ta reda på WGS84-koordinater som jag använde mig av.

Mina bilder jag ansökte tillstånd för

Här kan du se de fyra bilder jag ansökte tillstånd för att sprida. I min ansökan angav jag skälet att jag önskade sprida dem på nätet i sociala medier, etcetera.

IMG_1694

IMG_1706

IMG_1715

IMG_1717

Så här ser ett spridningstillstånd för drönarbilder ut

Beslutet då? Jo det kom i brevlådan efter några dagar. Den 26 juli skickade jag in ansökan och laddade upp filerna. De 29 juli hade jag brevet som innehåll beslutet. Mitt tillstånd att sprida bilderna.

Tillstånd sida 1

Tillstånd sida 2

Att flyga och fotografera med drönare är riktigt kul. Det ger dig dessutom nya perspektiv. Inte bara på din fysiska omvärld när du tar bilder från luften. Men även på alla dessa regler och tillstånd som gäller jämfört med en vanlig kamera du håller i handen. 🙂

Hoppas att denna korta genomgång var till nytta och intresse även för dig.

Systemen som fattar egna beslut

Logistikmagasinet 2 2016, Industri 4.0
I senaste numret av Logistikmagasinet skriver jag om Industri 4.0. Något som förespråkas från flera håll, inte minst tyskt och svenskt. I grunden handlar det om en allt mer uppkopplad industri som går från linjära processer till ett nätverk. Moment i dagens processer blir noder i nätet. Men informationslagret öppnar upp för helt nya tjänster. Du läser hela artikeln här.

Apparna som superenkelt håller ordning på din information

Jag är en riktig hamster när det gäller information. Varje dag ser jag saker som är intressanta som jag tycker är värda att spara undan på något sätt. Det kan handla om saker som kan vara bra att ha i jobbet, eller av rent privat karaktär. Allt från nyheter till matrecept. Detta är mitt enkla sätt att hålla ordning på allting – med endast två appar.

Appar för att spara

Först och främst använder jag appen Evernote. Den har jag installerat på samtliga mina enheter – dator, telefon, surfplatta och klocka. I Evernote har jag ett fåtal mappar för enkel organisation. Allt som går att arkivera som en digital kopia lägger jag där.

För all information som ligger öppet på nätet använder jag Pocket. Tänk dig ett arkiv för allting som folk (förr?) använde Favoriter i webbläsaren till. En samlad plats för bokmärken.

Både Evernote och Pocket har stöd för att tagga upp innehållet. Jag är inte så noga med det. Snarare vet jag att grejer på nätet finns i den ena, allting annat i den andra. Bägge apparna har en sökfunktion.

Appar för insamling

Information kan dyka upp vart ifrån som helst. Här ovan ser du några av källorna som jag ofta sparar från.

PDF:er och fotograferade bilder lägger jag i Evernote. Appen Scannable är perfekt för att skanna av några sidor i en tidning eller bok, för att spara i Evernote. När de väl finns där blir även fotograferade och skannade texter sökbara.

Om du har en bättre handstil än mig kan även dina egna inskannande anteckningar bli sökbara. För oss som skriver oläsbara krumelurer går det utmärkt att skriva anteckningar i Evernote. Appen kan också spara ljudklipp du spelar in med mikrofonen i din mobil.

Nyheter och artiklar kan dyka upp på många ställen. I Twitter, Feedly eller Safari. Alla dessa har möjlighet att ställas in så att ett klick räcker för att spara undan länken i Pocket.

Inget av detta är idag raketforskning. Men det är enkelt sätt att spara undan och att framförallt sedan hitta i mitt personliga informationsskafferi.

Berättelsen om en anonym och nedlagd blogg

Var sak har sin tid. Det fanns en tid då sociala medier var någonting ganska nytt. Bloggare var det fräscha. Gammelmedierna sjöng på sin sista refräng. Medielandskapet ritades om. I vart fall enligt mig och ytterligare en samling människor. Detta är en kort liten berättelse om en gammal anonym blogg som sedan länge inte finns kvar.

Utan att peka ut någon så fanns det en tid då stora sajter inte ens hade en sökruta på sin webbplats. Det var otänkbart för dem att länka till andra sajter. Inom bloggosfären, som det kallades, var detta obegripligt. Länkar och källhänvisningar var någonting självklart.

Helt plötsligt fanns det ett medielandskap där alternativa röster till de etablerade dök upp. Inom alla möjliga områden. Något av en samlingsplats för det nya innehållet blev Johan Larssons sajt Knuff.se. Där växte det även fram topplistor baserat på olika bloggars popularitet.

Sigge Eklund startade Bloggportalen, som sedan togs över av Aftonbladet. Martin Källström startade Twingly. Två andra tjänster som tog pulsen på bloggosfären.

Trots min övertygelse då – att bloggar var det fräscha och traditionella medier var det gamla – så blev jag ändå smickrad när Ulrika Halvarsson, då på InternetWorld, tipsade om min pryl i tidningen. Samma sak när jag blev tillfrågad av Aftonbladet att skriva en text om framtiden.

Beta Alfa på Aftonbladet.se

Texten här ovanför skrevs 2007. Året då den första iPhonen lanserades i USA. Några av de andra som skrev om framtiden var Nina Åkestam, Alter Ego (vila i frid) och Hans Kullin.

Jag kanske inte var på rätt spår med allt. Men idag känns inte geo-baserade tjänster som science fiction. Och med Apples och Facebooks initiativ för nyheter är inte längre de traditionella sajterna den naturliga startpunkten för nyheter. Sedan 2007 har det hänt mer inom media, kommunikation och ny teknik än vad vi alla kunde ana.

I den svenska bloggosfären fanns det många som var inspirerande för mig. Deeped Strandh, Joakim Jardenberg och Fredrik Wass var tre av dem jag först fick upp ögonen för. Det finns och fanns många fler.

Jag tyckte dessa nya tider var otroligt fascinerande och spännande. Sög i mig allt. Tyckte också det var otroligt roligt att dela med mig av de nyheter jag hittade. Mitt eget nav för detta var min egen blogg. Som du kan se i bilden bloggade jag då under pseudonymen Beta Alfa.

Med undantag för ett fåtal berättade jag inte vem som stod bakom texterna. En person att lita på är Wille WilhelmssonFeber.se. Hans läppar har varit förseglade i många år.

Det började med att jag inte var intresserad av personlig uppmärksamhet. Men ju mer tiden gick blev det ett spännande experiment. Min blogg var inte alls i närheten av de stora bloggarna, men det var ändå en röst inom meta-bloggandet. De som skrev om det nya på nätet.

Jag tyckte helt enkelt att det var intressant att se hur en komplett anonym signatur kunde bygga upp ett visst mått av trovärdighet inom området. Och jag tyckte framförallt att det var väldigt roligt att skriva om allt det nya. Det räckte för mig.

Mitt tempo var högt. Minns att jag hade som rutin att kliva upp lite tidigare på morgonen och skriva ett par inlägg om nyheter. Tempot var så högt att jag minns att det damp in ett mejl med frågan om det verkligen bara var en enda person bakom bloggen. Det var det.

Men det var då. Det höga tempot utspelade sig för ungefär 10 år sedan. Det sista inlägget är skrivet för längesedan. Domänerna har klingat ut. Allt måste ses som preskriberat. Så nu, när de flesta glömt bloggen, passar jag på att berätta att det var jag som rattade den. 🙂

Jag minns inte allt från denna tiden. Har du fler minnen så skriv gärna och länka/retweeta… dela med dig på något sätt.

Den som vill kan följa mig på Twitter istället: @mrkgrd.

Värdekedjan ersätts av värdenätverk

Värdenätverk
Tidigare i år kom en rapport från Capgemeni och The Consumer Goods Forum. Den handlar om hur värdekedjor nu ersätts av värdenätverk. Insikter är insamlade från företag som Unilever, Nestle, Coca-Cola, Carlsberg, Johnson & Johnson och Proctor & Gamble, för att nämna några. Här är några av rapportens höjdpunkter. Den intresserade läser med fördel originalet.

Vägen till ett köp är inte längre linjär. Den kan involvera sociala medier, appar, sökmotorer och butiksbesök. Köpet kan ske både i butiken eller digitalt. Konsumenterna är allt mindre intresserade av traditionella reklammedier (tv, radio, tidningar) och har större tilltro till deras sociala nätverk online.

Konsumenter förväntar sig att företag skapar innehåll och erbjudanden som är relevanta för dem. De kräver också information som är uppdaterad och tillgänglig gällande produkter, deras innehåll och dess framställning.

Värdekedjorna som skapats de senaste åren har fokuserat på effektivitet. Men de är linjära och består av silos. Att reagera på förändringar går långsamt och trögt. De är också dåligt anpassade för att svara upp mot flexibilitet och flera behov samtidigt.

Understanding value chains has been central to growth in our industry for 30 years. Dramatic changes in consumer behaviour, business innovation, demographics and economics mean value chains will no longer meet business goals as they once did. As a result, future success will increasingly require a shift from traditional, linear value chains towards more collaborative value networks.

Rapporten från Capgemeni lyfter fram tre områden som behöver upp på varje aktörs strategiska agenda.

  1. Konsumentengagemang.
    Vara delaktig i dialog med konsumenterna.
  2. Transparens.
    Informera konsumenterna om produkterna, dess innehåll och deras påverkan på samhället och miljön.
  3. Sista milen. Både till butik och direkt till konsumenten.
    Undersöka möjligheterna till samarbeten, effektivitet och nöjdare konsumenter.

Värdenätverk kan driva samtliga dessa områden framåt, skriver rapporten. Men det krävs att en kultur som främjar samarbeten anammas. En kultur som omfamnar ny teknik och nya processer. Tillsammans i nätverk kan konsumenten sättas i centrum för framtida tillväxt, som bilden (lånad från rapporten) illustrerar.

En stor möjliggörare till detta är digitaliseringen. Rapporten lyfter fram tre viktiga byggstenar i det ramverk som för utveckligen framåt.

  1. Kundupplevelsen.
    Kundförståelse, nya (digitala) sätt att sälja och gränssnitten.
  2. Operationella processer.
    Digitalisering av dem och göra det enklare att arbeta varsomhelst samt dela kunskap.
  3. Affärsmodell.
    Digitalt lager, digitala tjänster och digital globalisering.

Om vi inte förstår och tar till oss denna förändring kommer det bli svårt att skapa värde och säkra den långsiktiga tillväxten, skriver de i sin sammanfattning.

Mikro-ögonblick förändrar handeln

Mikro-ögonblick förändrar hur konsumenter handlar. Handlarna måste vinna dessa mikro-ögonblick för att nå omnikanal-shopparna, säger Lisa Gevelber som är VP of Marketing på Google.

Dessa ögonblick sker när kunden får ett infall och tar upp sin smarta telefon. Det kan vara när konsumenten vill veta något, köpa något eller göra något.

För att både hantera och dra nytta av detta föreslår Google följande metod.

  1. Skapa en karta över ögonblicken. De du vill vinna. De du inte har råd att förlora.
  2. Lär dig konsumentens behov i just dessa ögonblick. Vad är viktigt just då?
  3. Använd en kontext för att skapa rätt upplevelse. Använd exempelvis tid eller plats för att få det kännas skräddarsytt för tillfället.
  4. Optimera kundresan, över alla enheter.
  5. Mät alla ögonblick som räknas.

Intressant? Läs mer här och här.

Det krävs samarbete i vågen av ny teknik

Logistikmagasinet 3 2015

Nyligen såg jag att prisjämförelsesajten Prisjakt har märkt att svenskarna är allt mer intresserade av att göra sina hem smartare. De startar nu en ny kategori på sin sajt som håller koll på dessa produkter. Det handlar om styrenheter som tar kontroll över allt från uppvärmning till persienner, fjärrkontroller som ska styra belysning, sensorer och kameror som håller koll både när man är hemma och bortrest.

Inte nog med det. Vi kompletterar vår egen kropp med smarta vågar, blodtrycksmätare, pulsmätare, stegräknare och vi kan följa vårt BMI och vår fysiska aktivitet i grafiskt tilltalande kurvor.

Om något inte är riktigt som det ska med kroppen kan du till och med kontakta en legitimerad läkare via din mobiltelefon. Med hjälp av appen KRY kan du få råd, recept, remiss, sjukintyg eller förnyat recept genom videomöte. Slipp köa på vårdcentralen och träffa läkare direkt i din telefon eller läsplatta, förklarar tillverkaren.

De svenska konsumenterna är på tårna när det gäller den nya digitala tekniken. Det automatiseras, monitoreras, effektiviseras och analyseras. Riktigt samma utveckling tycks inte ske i näringslivet. Sverige har som nation varit toppnoterade i internationella rankinglistor. Idag står internetrelaterade produkter och tjänster för en allt större del av vår bruttonationalprodukt. Mycket tack vare en digitaliserad befolkning. Men enligt en färsk rapport ser vi ut att tappa placeringar. Något som gör att svenska företag tappar konkurrenskraft på de allt mer globala marknaderna.

Personligen tror jag att det krävs mer av samarbete. Dels internt mellan avdelningar, men även av samtliga aktö- rer inom en marknad. Detta för att undvika suboptimeringar av delsystem och istället maximera värdeskapande för slutkunden. I centrum av denna våg av ny teknik står ju trots allt människan.

Detta är en del av en text jag skrev för Logistikmagasinet.

Konsten att tänka snabbt och långsamt

Daniel Kahnemans berömda bok Tänka snabbt och långsamt gav honom Nobelpriset i ekonomi. För den som inte läst denna ganska gedigna samling pappersblad hittade jag ett Youtube-klipp som mycket lättillgängligt går igenom bokens huvudsakliga teorier.

  • System 1 (snabbt och emotionellt) och System 2 (långsamt och logiskt).
  • Anchoring (att sätta ett referensvärde på ting).
  • Science of availability (beslut fattas på det du vet om).
  • Loss aversion (om rädslan att gå med förlust).
  • Framing (inramning, t.ex. 90% vinst låter bättre än 10% chans till förlust).
  • Sunk cost (satsade pengar tenderar mål in oss i ett hörn).

Samtliga dessa punkter beskriver hur människor resonerar och tar beslut.

Förändrade spelregler för handeln som globaliseras och digitaliseras

Filmen Inequality for all är inte helt ny. Den är från 2013. Men fortfarande sevärd. Grunden i filmen är Robert Reichs syn på det amerikanska samhället. Reich är nationalekonom, professor och var Bill Clintons arbetsmarknadsminister.

I filmen visas ett nästan läskigt samband mellan koncentration av inkomster och ekonomisk kollaps. Både 1928 och 2007 fick 1% av befolkningen nästan 25% av inkomsterna. Åren efter dessa toppar, det vill säga 1929 och 2008, kollapsade ekonomin.

Reichs teorier är inte populära överallt. Han blir kallad både det ena och det andra. I grunden menar han att en koncentration av inkomsterna till ett fåtal inte gör att tillgångarna ”sipprar ner” och skapar fler arbetstillfällen och en bättre välfärd. Nyckeln till en välmående ekonomi är istället en välmående medelklass. Men medelklassen lånar till sin konsumtion.

Nog om de privatekonomiska teorierna.

I filmen medverkar även Nick Hanauer. Han var en av de första investerarna i Amazon.com. Fram till 2000 var han rådgivare till styrelsen. I dessa rutor som jag lånat från Netflix ses hur han gör en liknelse med Amazon och övrig detaljhandel.

Inequality for all - Amazon

Amazon har 60000 anställda och säljer för 70-80 miljarder dollar medan traditionella aktörer troligen behöver upp mot 1 miljon anställda för att driva en lika stor försäljning. Deras affärsmodeller, logistik och produktion är så mycket mindre effektiva än hur Amazon.com jobbar.

Inequality for all - Amazon

Under en session får en sal med studenter gissa hur stor andel av Apples iPhone-försäljning som hamnar i USA. De flesta gissar fel. Intäkterna hamnar i allt större andel i Tyskland och Japan än i just USA. Övningen skall illustrera en allt mer globaliserad ekonomi och hur produktion som en gång lämnat landet troligen inte kommer tillbaka. Kommer den tillbaka så kommer den tillbaka som automatiserad, likt hos Amazon.com.

Reich ger åter en känga till USA och dess utbildningssystem. Utan utbildad befolkning blir nationen mer sårbar i denna våg av globalisering och automatisering, menar han.

Men inte ens en effektiv jätte som Amazon.com får stå helt ofredad. Just nu är Jet.com det handelsprojekt som drar till sig allas blickar. De skall inte göra någon vinst på de produkter de säljer. Vi talar alltså om en försäljningsmarginal på noll procent. En färsk kartläggning visar att de är i snitt 9% billigare än Amazon.com.

Jet GoPro
Jet.com vet att priset är en viktig faktor och de har sådant självförtroende i sin prissättning att de till och med visar priset från Amazon.com på sin egen sajt. Som i detta exempel.

Samtidigt är det upp till bevis för Jet.com. Men deras affärsmodell är intressant. Istället för att göra en liten förtjänst på varje vara de säljer räknar de med intäkter i form av en medlemsavgift på 50 dollar per år.

En sak som Jet.com har gemensamt med Amazon.com är att det är en marknadsplats. Ett fenomen som i sig skulle vara värt ett eget blogginlägg. Vi har alla läst om hur Facebook och Apple lanserar nyhetstjänster. Nu tycks Aftonbladet också vara inne på det spåret. Att vara en marknadsplats för nyheter. Med detta sagt, oavsett om det handlar om varor eller medieinnehåll, så tycks det i den digitala tiden inte vara ett krav på varken lagerlokal eller tryckpress för att bli en aktör att räkna med. Mycket viktigare är plattformen och kundrelationen.

Här i Sverige då? Berör all denna amerikanska statistik oss? Svensk statistik visar att den nog gör det. Helt nyligen släpptes siffror från Arbetsförmedlingen. Andelen varsel i Svensk handel har nästan fördubblats under första halvåret 2015 visar de.

– Den pågående strukturomvandlingen med digitalisering och prispress minskar lönsamheten. Om vi inte hanterar digitaliseringens möjligheter bra, blir den ett hot. E-handeln är detaljhandelns största utmaning någonsin. För att branschen ska kunna behålla sin konkurrenskraft behöver fysiska och digitala butiker integreras, säger Lena Larsson som är vd på Handelns Utredningsinstitut (HUI).

Jag tror att Lena Larsson har rätt i sak gällande strukturomvandling och digitalisering. Men det är inte hela sanningen. En del är såklart den politiska debatten om arbetsgivaravgifter. Men en betydande pusselbit är också generell lönsamhet och realisationer, som jag skrev om i ett tidigare inlägg här. Oavsett om det är köp på nätet eller i butik.

E-handeln får ibland utgöra syndabock när butiker stängs. Men tanken har slagit mig att det snattas för mer i Sverige än vad det säljs böcker för på nätet. Eller för mer än vad snabbväxarna heminredning, sport och leksaker säljer för gemensamt under ett år. Vad som kanske är än mer intressant är att e-handeln från utlandet nästan är tre gånger så stor som snatteriet och omsätter mer pengar än någon enskild bransch gör på nätet i Sverige.

För att sammanfatta denna kombinerade filmrecension och handelsspaning så tror jag att vi går både en spännande och dramatisk framtid till mötes. Att säga att e-handeln är dum mot butikerna är att förenkla verkligheten. Här måste man välja väg tror jag. Butik, e-handel eller bägge. Och göra det bra. Med kunden i fokus.

Den mer omfattande verkligheten bör istället sammanfattas med globalisering, digitalisering och automatisering. En undersökning gjord av Boston Consulting Group för något år sedan såg dessutom samband med lönsamhet, tillväxt och digital mognad.

Inte heller skall man glömma relationen med konsumenterna. Nyligen kunde vi läsa att unga svenskar kan tänka sig göra bankaffärer med företag de gillar, som Google, Apple och Spotify. Även detta ett mycket intressant konstaterande.

Så.. se gärna filmen och reflektera en stund, så här i semestertider. Exempelvis på hur svensk handel skall konkurrera med Amazon.com som mäter och automatiserar allt. Eller mot Jet.com som skall sälja allting till inköpspris.