Världen förändras med 5G – nästa generations mobilnätverk

Nästa generations mobilnätverk förändrar möjligheterna för många branscher. Transporter, logistikflöden och fordon med eller utan förare är några av dem. Plötsligt kan vi koppla ihop infrastruktur, fordon och gods i realtid, vilket ger helt nya möjligheter till effektiva, säkra och smarta transportsystem.

Den första generationen mobilnätverk 1G kom på 1970-talet och var analogt. 2G kom på 1980-talet och var digitalt. Bägge med fokus på röstsamtal i telefoner. Med 3G på 1990-talet kom surf och internet till våra mobiler. Med nuvarande 4G har farten ökat rejält på datatrafiken.

Men nu kommer 5G med nya fartrekord. Dessutom introduceras en mängd ytterligare förbättringar. Detta tillsammans bygger en ny grund för smarta system.

Redan idag finns cirka 25 miljarder uppkopplade enheter i världen. Inom bara två år beräknas antalet vara fördubblat till 50 miljarder. En bidragande faktor är fordonsbranschen som talar om V2X som står för ”vehicle to everything”. Fordonet kopplas upp till nätverk, gångtrafikanter, andra bilar och infrastrukturen i sig självt.

Men även godset på bilarna kan bli uppkopplat.

Med sensorer kan allting spåras och övervakas. Bilarna kan själva rapportera in om de behöver service och reparation och boka tid och plats för detta vid lämplig plats utmed rutten. Vid behov kan uppdateringar av programvara laddas ned samtidigt som bilarna är ute och rullar. Varuägare kan övervaka så att deras saker är på rätt bil, på rätt plats, med rätt temperatur och att inga skador har uppstått.

Det pågår många initiativ med fordon som styrs på distans eller är självkörande. För detta krävs det blixtsnabb kommunikation både via mobilnätet och mellan olika fordon.

Flera av sakerna ovan kan vi redan se idag.

Men med den explosion av nya enheter som behöver uppkoppling, med större krav dessutom, så räcker inte dagens nätverk till. Det är där 5G-tekniken för med sig ett antal stora fördelar.

Mängden information som kan överföras per sekund brukar kallas bandbredd. Enheten är bits per sekund. Med 3G gick det överföra 2 megabits per sekund. Med 4G ökade detta 100 gånger till 200 megabits. Hastigheten för 5G ökar farten ytterligare 100 gånger till hela 20 gigabits per sekund.

Med 5G kommer också nya möjligheter att använda fler luckor i det begränsade frekvensutrymmet för trådlös överföring. Några kommer att reserveras för kritiska ändamål som fordon, industri och sjukvård som behöver extra tillförlitlig överföring.

En antenn idag strålar åt alla håll, ungefär som en glödlampa vars flödande ljus lyser upp ett helt rum. 5G är mer effektivt och fungerar mer som en spotlight. En tunn koncentrerad stråle riktas endast mot den enhet som behöver den. Då krävs upp till 90 procent mindre energi, som i sin tur kan ge enheterna längre driftstid utan batteribyte eller laddning.

Den nya tekniken stödjer dessutom upp till en miljon uppkopplade enheter per kvadratkilometer, vilket är välkommet med tanke på den fördubbling av enheter som kommer inom kort.

Den viktigaste nyheten med 5G är den minskade fördröjningen i kommunikationen från att något händer till dess att signalen når fram dit den ska och en åtgärd kan vidtas.

I 3G-näten var fördröjningen 100 millisekunder. I dagens 4G-nätverk har den halverats till 50 millisekunder. Med 5G kryper den ner till minimala 1 millisekund. Detta är riktigt nära realtid.

Den minskade fördröjningen kan vara skillnad mellan liv och död i trafiken. Ett fordon som färdas i 100 km/tim hinner färdas 1,4 meter innan någonting händer med en 4G-fördröjning. Med 5G-tekniken krymper detta avstånd ner till endast 2,8 centimeter!

5G möjliggör också att enheter och fordon kommunicerar direkt med varandra utan att gå via mobilnätet. Då kan fordon ute på vägarna rada upp sig för exempelvis kolonnkörning och köra ännu tätare och mer energieffektivt än idag tack vara den minimala fördröjningen.

Vad vi får då är inte bara självkörande bilar – vi får bilar som automatiskt samarbetar med varandra i realtid i trafiken. De kan också samarbeta med infrastrukturen. På detta sätt kan smarta transportsystem byggas upp som inte är reaktiva som mycket i trafiken är idag.

En buss eller en lastbil kan få sin fart anpassad till en grön våg av trafikljus. Räddningstjänst och ambulans kan beredas fri väg långt innan deras blåljus och sirener märks. Trafikproppar kan lösas upp om bilarna börjar koordineras för ett jämnt flöde.

Det finns alltså en mängd tillämpningar som kan tas fram. 5G-tekniken levererar den säkerhet, tillförlitlighet och prestanda som krävs – något som nu dessutom blir möjligt i realtid.

Artiklen är även publicerad i Logistikmagasinet #1 2018.

Politikerna kan inte vinna valet med hjälp av sociala medier

Sociala medier kommer inte avgöra valet och politiker använder dem främst som en megafon. Vem man röstar på avgörs i personliga möten, säger statsvetaren Jenny Madestam i Borås Tidning (BT) 24 mars 2018.

Madestam har forskat på sociala medier och hur politiker använder dem – och hur de påverkar väljare. Något av en trend sedan förra valet är att politikerna nu vill vara mer personliga på Facebook. De vill förmedla bilden av vanlig människa som gör vardagliga saker som folk gör mest.

Forskningen visar att man i sociala medier förstärker den världsbild man redan har. Det är svårt att radikalt omvända väljare på den plattformen.

”All forskning har visat att det som är avgörande är det personliga mötet. /…/ Men forskningen visar att man i sociala medier förstärker den världsbild man redan har. Det är svårt att radikalt omvända väljare på den plattformen.”, säger Madestam.

Partierna riktar även sina budskap vilket kan göra att man primärt når redan frälsta. Centerpartiet vill exempelvis nå människor som intresserade av närodlad mat, enligt partiets Boråsordförande Oscar Undervall skriver BT. Resultatet blir att människor får sin världsbild bekräftad snarare än att de byter åsikt.

”Många politiker använder inte sociala medier på ett socialt sätt, utan mer som en megafon. Då tror jag att det blir svårare att använda den plattformen. /…/ Det blir som att politiken blir en form av direktreklam. Risken finns också, som jag ser det, att det till slut blir irrelevant för väljarna. Att de hanterar det som vilken annan reklamgrej som helst.”, menar Madestam.

Något som artikeln inte nämner är den kommunikation som inte har partierna som avsändare. Saker som mediedrev, fejknyheter och annat som färgar människors världsbild. Och därmed också kanske bestämmer politisk färg på valsedeln.

Inte heller berör den Facebook som datakälla till valarbetet. Ingen kan ha missat att Donald Trump skall ha fiskat fram information om 50 miljoner människor till sin valkampanj. Enligt en färsk undersökning beställd av TV4 skall nu var femte svensk avsluta sitt Facebook-konto. Det tror jag på först när jag sett det, men det visar ändå att folk inte uppskattar tilltaget.

Intressant är också Joakim Jardenbergs granskning av några av de som granskar Facebook. Hans poäng är att flera svenska medier inte är lika transparenta som just Facebook gällande hur människor spåras på internet.

Artikeln hos BT är bakom betalvägg.

 

Så lurar din hjärna din ekonomi

Nyligen tilldelades Richard H Thaler årets nobelpris i ekonomi för sitt arbete med att integrera ekonomi med psykologi och mänskligt beteende. Här reder jag ut hans idéer och dess innebörd för dig och dina affärer.

Kommittén för priset förklarar i sin motivering att ekonomi ofta baseras på förenklade modeller som bygger på rationella beslut. Men Richard H Thaler har påvisat att mänskligt beteende och psykologi har stor påverkan på ekonomin. Ett nytt vetenskapligt fält kallat beteendeekonomi har bildats.

Begreppet besittningseffekten betyder att vi sätter ett större värde på det vi har än det vi inte har. Det är ett sätt att bekräfta för oss själva att vi gjort ett korrekt val. På nätet visar vi dessutom upp våra prylar för att få ytterligare bekräftelse på att valet av jacka, telefon eller resa var helt rätt, trots en inre tvekan.

Detta har kopplingar till en annan ekonomprisvinnare, Daniel Kahneman, som talar om förlusträdsla. Rädslan att förlora är större än glädjen att vinna. Det kan förklara varför företaget du uppvaktar väljer att stanna kvar hos konkurrenten, trots att ditt erbjudande är mycket bättre. Kundens magkänsla säger nej och blir kvar i status quo.

Thaler visar dessutom att vi tenderar att väga små konkreta förluster i nutid mycket tyngre än möjliga större vinster i framtiden.

Även den minsta uppoffring i nutid kan värderas tyngre än en framtida storvinst. Osäkerheten kring nya vanor jämfört med gamla behöver också hanteras vilket är viktig kunskap vid framtagande av erbjudanden. Det är därför vi ser ”handla nu, betala först nästa år” (ingen uppoffring nu) eller ”fri returrätt i 365 dagar” (minskad osäkerhet).

Konceptet mental bokföring är att vi förenklar vårt förhållande till pengar genom att dela upp dem i olika fack, med separata budgetar. Exempelvis sparande, konsumtion och lån. Men vi tappar då helhetsperspektiv och tar inte optimala beslut.

Blir det pengar över i konsumtionsbudgeten kanske vi unnar oss något extra lyxigt för de pengar som blev över. Mer rationellt och optimalt vore att ta överskottet och betala skulder med. Men det är en annan mental budget.

Vi kopplar också isär njutningen med att konsumera från eländet att behöva betala.

Inköp av ett årgångsvin blir en investering för framtiden snarare än utgift. Känslan av gratis eller till och med en besparing kan infinna sig när man öppnar ett vin man hade hemma och slapp köpa nytt.

I den amerikanska taxibranschen sätter många chaufförer upp mål för vad de behöver tjäna varje dag. Missas det känns det som förlust, trots att pengarna aldrig funnits i handen. Dagar med mycket jobb ger snabb måluppfyllnad och det går att sluta tidigare. Sämre dagar ger längre pass utan att man når målet. Resultatet blir då att det är för få bilar ute när det finns mycket jobb och för många när det är få som behöver dem.

Thaler menar vidare att vi har två personligheter inom oss. En ”planner” och en ”doer”. En som ser till det långsiktigt bästa och en som lever helt i nuet.

Men bristen på självkontroll kan få oss att fatta felaktiga beslut.

Dessutom värderar vi vinster högre än förluster och små vinster direkt väger tyngre än större vinster i framtiden. Något som kan förklara att det är svårt att sluta röka. Trots en stor vinst i att lägga av på sikt så segrar det kortsiktiga suget.

Ju längre bort från nuet desto snabbare sjunker dessutom värdet. Detta kan påverka en handlares logistik.

Har du inte varan i lager idag så kanske intresset svalnat nästa dag för att på den tredje dagen försvunnit helt.

Thaler var nyligen i Sverige och diskuterade en reform av vårt pensionssystem. Det är för många fonder att välja på menar han. Därför väljer man ingen utan stannar kvar i standardvalet och det fungerar inte.

Men med en knuff åt rätt håll går det att erbjuda valfrihet men ändå styra mot ”rätt val”. I över 50 länder använder nu regeringar dessa teorier för att med valfrihet få folk att välja ”rätt alternativ” för allt från pensioner, miljö och hälsa till organdonationer. Något som även väckt kritik.

Det blir någon form av liberal förmyndarmentalitet. Du kan välja vad du vill, men det finns ett önskat alternativ som många knuffas till att välja. Exempelvis kan en skrivare vara standardinställd på dubbelsidig utskrift för att spara på papper. Andra exempel på en knuff i rätt riktning är när matsvinnet minskade hos Clarion Sign i Stockholm då man började med mindre tallrikar. Eller när holländska flygplatsen Schiphol satte en liten bild på en fluga i pissoarerna. Det visade sig att karlar försökte träffa flugan när de uträttade behovet och kisset på golvet minskade med 80 procent.

Att tänka i dessa banor kan också påverka de fraktalternativ e-handlare erbjuder sina kunder. Bara för att det finns många alternativ behöver det inte vara rätt. Varken för upplevd kundnöjdhet eller företagets ekonomi. Och troligen kommer det alternativ som rekommenderas och minskar kundens uppoffringar vara det som går bäst, eller får kunden att lägga med en extra vara i varukorgen för att nå upp till fri frakt.

Så både i din professionella roll såväl som din privata finns det anledning att reflektera över Richard H Thalers tankar. Hur ser dina erbjudanden ut? Och hur mycket ”doer” eller ”planner” är du själv?

Om du får välja – skulle du vilja ta 10 000 kronor i handen här och nu, eller 20 000 om tre år?

 

Texten har även publicerats i Logistikmagasinet december 2017.

AI – superintelligens i människans tjänst?

Begreppet artificiell intelligens (AI) är inte nytt, men är idag något som skrivs och debatteras om allt oftare. Maskinerna blir smartare och lär sig lösa problem själva. Resultatet är effektivare verksamheter och bättre analyser. Samtidigt varnas det för att detta kan vara ett hot mot mänskligheten. Här får du en överblick i ämnet.

AI är i praktiken datorer eller maskiner som efterliknar mänskligt tänkande och är ett samlingsnamn för en mängd tekniker som exempelvis maskinlärning och datorer som tolkar text, röst, bild och video.

Sinnebilden för många är robotar och science fiction, fast redan idag använder du AI kanske utan att veta om det. Siri i iPhone, rekommendationer på film, musik och varor i Netflix, Spotify eller i nätbutiken, när du söker på Google eller när din kamera känner igen ett ansikte är alla exempel på AI.

Begreppet myntades redan 1956 av datavetaren John McCarthy. Då funderade man kring möjligheterna att beskriva mänsklig inlärning och intelligens på ett sätt så att datorer kan använda samma logik.

Smarta maskiner kom ännu tidigare. 1949 programmerade ingenjören Claude Shannon en dator som kan spela schack. IBM:s schackdator Big Blue besegrade dåvarande världsmästaren Garry Kasparov 1997. IBM utvecklade även systemet Watson som vann amerikanska Jeopardy 2011.

Men varför har det blivit ett buzzword nu? En anledning är tillgång till data. Idag har vi enorma mängder. 90 procent av all världens data har producerats de senaste två åren. Dessutom har vi aldrig förr kunnat hantera och lagra data så billigt och effektivt som nu.

Ytterligare en anledning är genombrottet förra året då Googles dataprogram AlphaGo besegrade sydkoreanen Lee Sedol i brädspelet go. Datorn vann över en av de bästa i världen med 4–1. Antalet möjliga drag i spelet Go är enormt. Traditionell teknik som går ut på att testa alla möjliga drag fungerar inte. Man måste se mönster och använda erfarenhet, något som varit människans fördel fram till nu.

Men AlphaGo lyckades genom att få spelets relativt enkla regler definierade och data från mängder verkliga matcher att analysera. Sedan tränade den i miljontals partier mot sig själv. Systemet fick alltså erfarenheter och tränade upp sig själv för att se de mönster som krävdes för att vinna.

Det är viktigt att poängtera att detta inte är som de gamla specialbyggda schackdatorerna som bara kan en sak. Detta är ett generellt AI som kan lära sig andra uppgifter också. Nyheten slog ned som en bomb i AI-världen. Framstegen kom fem till tio år tidigare än vad någon trott.

Vi befinner oss nu i ett skifte där specialbyggda maskiner med fördefinierade regler som är bra på en sak, ersätts av system som kan lära sig flera olika saker på egen hand, dessutom byggda med standardiserade hård- och mjukvaror.

Ett gammaldags sätt att programmera är att ta en specifikation, göra ett program, få feedback från användare och kunder, rätta buggarna och bygga vidare på ett system som växer sig allt mer snårigt med allt mer kod. Det nya sättet handlar om att utgå från en självinlärningsalgoritm och mata den med mängder av data som systemet kan lära sig av.

Inom transportvärlden kan det handla om att föda systemet med alla historiska data man har om utförda transporter. Vikter, volymer, kollin, adresser, tidpunkter, datum, fordon, kostnader, avvikelser, åtgärder med mera. Sedan fortsätter man föda det med nya data. Ju fler transportuppdrag som utförs – desto fler lärdomar och desto mer intelligent system för varje dag.

Systemet bygger då inte på algoritmer och tumregler. Det blir en svart låda som på mycket välgrundade erfarenheter exempelvis kan beräkna ledtider och priser för fraktuppdrag. Men även användas för att göra prediktiva analyser för resursplanering och förbättringar.

Redan idag har många företag mängder av data i sina system men få använder den för att analysera och förbättra sin verksamhet. Ofta finns ett så kallat data-gap mellan IT som förvaltar informationen och andra funktioner som sälj, marknad, HR och ekonomi som skulle ha nytta av den.

Här börjar AI för analys dyka upp. Program som letar efter mönster, trender och avvikelser och kanske hittar saker som man själv inte var medveten om. Exempel på detta är att hitta mönster kring tappade kunder, nya affärsmöjligheter till merförsäljning och effektiviseringar.

I en artikel i The Economist kan vi läsa hur tyska nätbutiken Otto använde AI för att analysera tre miljarder historiska transaktioner baserat på 200 parametrar. Nu kan man på Otto med 90 procent tillförlitlighet förutse vad som kommer säljas de närmsta 30 dagarna. Systemet sköter självt en del av inköpen. Lagret har kunnat minskas med 20 procent och de har två miljoner färre kundreturer varje år.

Svenska exempel finns också. Stena Line ser AI som fundamentet i sin digitalisering. Senast 2021 ska hela företaget vara assisterat av tekniken. ”Ytterst handlar det om överlevnad”, säger Amer Mohammed som är Head of Digital Innovation till tidningen CIO. En snabbföränderlig värld, ny konkurrens, effektivitet och kundfokus är ord han kopplar till projektet.

AI väcker också stora frågor i förhållande till samhälle, arbetsliv och människa. Vad ska vi göra om datorer kan göra allting bättre? System börjar dyka upp för att automatisera, tolka bilder, sortera bort brus, föreställa sig saker, konstruera planer och förstå konsekvenser av beslut.

Redan idag kan datorer lösa visuella problem genom att ”titta på dem” och datorer klår den genomsnittlige amerikanen i standardiserade intelligenstester. Datorernas intelligens förutspås öka exponentiellt de kommande åren när systemen själva gör sig smartare och smartare.

Här kommer också alla frågorna, varningarna och kritiken.

Det sägs att en av de få saker vi människor fortfarande är bäst på är att vara kreativa. Men alla känner sig inte kreativa och föredrar ett jobb med rutiner. Och vilken nytta tillför chefer som tar beslut på magkänsla och tyckande istället för fakta? Vad händer om maskinerna tar över dessa jobb? Vad händer med affärsmodeller och skattesystem som bygger på mänskligt utfört arbete?

En annan fråga är vem som ska få äga all denna superintelligens? Kan företag som Google, Facebook och Amazon få göra det? Vad händer med konkurrensen? Borde den istället ägas av stater eller göras fri för vem som helst att använda för absolut störst nytta? Vad händer om intelligensen får för sig att den vill äga sig själv och skapar en egen agenda?

Bland kända kritiker finns forskaren Stephen Hawking och entreprenören Elon Musk, VD för Tesla. De menar att vi inte kan förutse konsekvenserna och att det är vårt största existentiella hot hittills, något som måste hanteras innan det är försent.

De som anser att pratet om faror är överdrivet menar att det inte handlar om människa mot maskin. Det handlar om människa och maskin som hjälper varandra mot olika problem. Att AI borde betyda Augmented (förstärkt) Intelligence. Superintelligens i människans tjänst.

Samtidigt som effekterna är och kommer vara stora, är det viktigt att understryka att det inte handlar om magi. Snarare hårt arbete som företag troligen måste ta itu med för att behålla sin konkurrenskraft, något som redan nu händer och ökar globalt enligt undersökningar från Forrester.

Rådet är att börja med de lägst hängande frukterna och tydligt definiera vad man vill uppnå. Men teknisk komplexitet får aldrig bli en ursäkt att slippa ta ansvar, är Forresters tydliga budskap.

 

Artikeln har publicerats i Logistikmagasinet september 2017.

Var vaksam på vad en realisation kan ställa till med

Ett brokigt inlägg om nötkräm, språkbruk och varumärkens påverkan av realisationer.

När jag går på stan idag och kikar på butiksskyltningen känns det som om den klassiska svenska formuleringen Slutrea är nästan helt ersatt av skyltar på engelska med orden Final Sale. Någon mer som tycker att det är fånigt? Det är inte så att jag är överdrivet patriotisk, men jag är intresserad av kommunikation.

Vet inte varför det har blivit så här? Säljer SALE mer än REA? Eller är det bara ett gör-som-alla-andra utan större eftertanke? Sitt engelskklingande namn till trots så var det oerhört befriande att se hur Care of Carl uttrycker sig när de dukar upp sitt bord med säsongens fynd.

På tal om realisation så hade franska butikskedjan Intermarche en liten kampanj på Nutella. Priset hade sänkts från 4,70 till 1,70 euro. Snabbt fick arrangemanget ett namn – The Nutella Riot. Folk knuffades, drog och skrek för att få fatt på burkarna.

Sajten Inc.com skriver att Nutella själva helt tar avstånd från spektaklet och säger att skulden för kaoset helt ligger hos Intermarche. De resonerar vidare att kedjan själva nog ångrar tilltaget nu när folk blev skadade och att tilltaget knappast skapar någon större lojalitet till dem.

Deras artikel gräver vidare i utförsäljningar och kampanjer och tar möbelbranschen som ett exempel. Men detta ser vi ju även i andra branscher.

”Most furniture stores advertise the discount price, which is often less than half the list price. The idea is to convince customers to think they’re getting a great deal. I suspect that very few are actually fooled in a world where you can comparison-shop on a phone.”

Ytterligare ett exempel är inom B2B där idén med unika hemliga priser troligen sjunger på sina sista refränger.

”In B2B sales, discounts are even more dicey. If you give one customer a discount (to close a deal, for instance), there’s always a chance that the customer who got the discount will share that information with other customers, in which case they’ll expect the same discount.”

De täta reorna sätter också förväntningar på priser inom B2C. Med lite is i magen vet man idag nästan att en rea kommer. En del är med tveksamma prissänkningar som i möbelexemplet ovan. Men även äkta klipp på märkesvaror kommer tätt. Nyligen har jag själv handlat både Fjällräven och Apple till nedsatt pris.

Inc.com tar Nutella som exempel på hur en återförsäljare kan skada ett varumärke och dess prisbild.

”I can’t imagine that Nutella is all that pleased that Intermarché has established that the product can be sold at $1.74 price point. Consumers aren’t going to know or care if Intermarché was taking a loss on each sale. From this point on when consumers see a jar of Nutella, the $5.59 price will seem too high.”

Nu hinner jag inte skriva mer på detta inlägg. Har sett att en sportkedja har 25 procent på allt. En annan upp till 70 procent. Hur var det nu… ordinariepriset är det nya tillfälliga priset? 🙂

 

Därför ökar svenskarnas konsumtion så kraftigt

Vi handlar allt mer och vi tycks inte riktigt ha koll på vårt beteende. En del köp rättfärdigar vi med självförverkligande och andra bygger på att göra fynd på reor som Black Friday. En ny rapport tar tempen på vår konsumtion som ökar allt mer.

På Lucia släpps Konsumtionsrapporten 2017 men redan nu har SVT fått en förhandstitt på siffrorna. Föga förvånade så ökar svenskarnas konsumtion. Över 60% de senaste 20 åren. Enbart utlandsresor har ökat med 70% de senaste tio. Mobiltelefoner är ytterligare ett område som ökar starkt medan alkohol och mat ligger mer stabilt.

Men före vi gräver vidare i detta: Jag noterade att tittarna/läsarna absolut har kontroll över sina köpimpulser. När jag skriver detta inlägg svarar 81% att de endast köper sådant de behöver. Skitsnack, säger jag.

När minskad konsumtion ger mer shopping

Att folk inte riktigt har koll på vad de gör visar trenden med downsizing och minimalism som forskarna lyfter fram. Marknadsföringen som slår an hållbarhet får folk att köpa jackan som ska hålla i 10 år eller kostymen som aldrig går ur tiden. Miljötänket får folk att byta till energisnålare vitvaror men får dem också att renovera hela köket när de ändå håller på.

När vi sedan är klara med köken så kanske det firas med något färdiglagat eller ett restaurangbesök. Vi använder våra kök allt mindre. Ett exempel på hur irrationella vi är i vår konsumtion.

De senaste 20 åren har konsumtionen i Sverige ökat med 63 procent, enligt rapporten från Göteborgs universitet.

Shopping drivet av fantasier, kultur och sinnen

Utöver rena behov och fyndande så finns det fantasier och dagdrömmar som driver oss till att konsumera mer. En existensiell dimension som handlar om självförverkligande. Att köpa en Tesla är ett exempel på en markör som både visar något om ens syn på miljön och den egna ekonomin. Att köpa en sportbil med värstingmotor sänder en annan typ av signal.

I vår kultur finns det också många situationer där vi skulle få dåligt samvete eller ses som en som inte fullbordat sin roll. Situationer där du förväntas köpa något att ge bort. Kommer du tomhänt till ett barnkalas är du inte riktigt klok, ungefär. Konsumtion blir det en del av våra mellanmänskliga relationer.

Samtidigt är det inte allt lätt att hålla garden uppe, även om du vill trappa ned. Ett elektronikföretag lyckades med hjälp av vaniljdoft att sälja mer till kvinnor. Många är vi som blivit sugna på fika på grund av doften från nybakat och kaffe. Detta är exempel på sinnesmarknadsföring som får oss i rätt mood för att handla. Traditionellt har marknadsföring talar ofta mest till synen. Men här handlar det om ljud, doft, känsel och smak.

Forskarna tror ett uppvaknade skulle vara bra. Att vi inser att vi konsumerar ogenomtänkt och att det inte leder till ett ökat välbefinnande. Idag är vi dåliga på att estimera vad som verkligen ger oss värde och välbefinnande.

Vi handlar mer av allt

Studier visar också att näthandeln inte är bara en kopia av butikshandeln som flyttar till en ny kanal. Inom t.ex. mathandeln så är impulshandeln mycket lägre än i de förföriska matbutikerna. Samtidigt är emotionella faktorer starka drivkrafter inom andra varukategorier som kläder och mode. De som handlar mer på nätet tenderar även handla mer i butik.

Rapporten visar dessutom att köpcentrum fortsatt drar folk. 2012 besökte vi ett köpcentrum (i minst en timma) 11 gånger per år. Förra året hade detta ökat till 17 gånger. En del av förklaringen kan vara att vi gillar miljöerna och tar oss dit oftare och längre tid. De blir allt mer platser för umgänge.

Ytterligare en stark ökning ser vi kring rabatterbjudanden. 2012 handlade vi utifrån ett sådant 15 gånger per år. Förra året gjorde vi det hela 37 gånger! Från drygt 1 gång i månaden till 3 gånger alltså. Ett tecken i tiden är Black Friday som nyligen slog rekord i Sverige.

Min egen mejlbox visar på smått galet många ”erbjudanden” från handlarna, så tillfällen till ”fyndande” har nog blivit fler också.

Utbudet på ekologisk mat har blivit bättre vilket gjort att försäljningen har ökat kraftigt. Intresset för second hand har  även det ökat. År 2012 köpte vi second hand 2,1 gånger per år. Förra året hade detta ökat till 3,6 gånger, berättar rapporten.


Grafen ovan är från förra årets rapport.

Kommer vi då att kunna trappa ned? Svaret verkar vara nej. Historien visar ingeting som tyder på att människan kommer att bli nöjd.  Vi kommer alltid att konsumera mer.

Just nu handlar vi mer av allt, både gammalt och nytt. Detta är något som den svenska ekonomin mår bra av. Det skapar tillväxt, som i vart fall traditionell ekonomi bygger på och utvärderas efter.

Tjänster är den nya tillväxtmotorn

Men kritiska röster vänder sig mot tillväxten. Vi förbrukar mer än vad jorden tål. Och Sverige är bland de 15 sämsta länderna i världen på ekologiskt fotavtryck. Det vi köper produceras i stor grad utanför vår gränser och utsläppen syns ej i vår egen statistik.

Samtidigt tror jag att vi skulle kunna handla mer hållbart och inte alltid nytt. Prylar kan bli tjänster istället för att de köps, nyttjas och kastas. Tjänster kan ju också driva tillväxt. Det är nog där nyckeln till en bättre framtid ligger.

Tyckte du detta var intressant kan du se mer hos Vetenskapsstudion som har ett avsnitt helt ägnat år rapporten.

Så här skriver du rubriken som alla kommer att dela på Linkedin

Jobbar du inom B2B, postar grejer på Linkedin, men de flyger inte? Kanske ger du inte ditt content de vingar som krävs? En undersökning av miljoner artiklar visar vad som delas och inte.

En graf som du kanske redan sett kommer från Brandwatch. Den visar hur nätet späds ut av innehåll vars andel delningar minskar.

Redan för flera år sedan så menade Doug Kessler, som jobbar med content för B2B, att det största hotet mot innehållsmarknadsföring B2B är: skräp. Alltså saker som ”vi också”, e-böcker på 36 sidor som skulle kunna sammanfattas med tre rader, videointervjuer som kan få undertexterna ”blaj blaj blaj” och mikrosajter som påstår sig vara djuplodande men levererar endast självklarheter.

Sex principer för att inte skapa skräp

För att lämna skräpträsket och börja skapa bra innehållet gav Doug Kessler oss sex principer att jobba efter:

  1. Var kunden. Allt startar med deras funderingar och behov.
  2. Var proffset. Håll dig inom de ramar där du är experten.
  3. Var strategiskt. Engångsgrejer rimmar dåligt med en strategi.
  4. Var en profil med uthållighet. Innehållsmarknadsföring är ett maraton, inte en golfputt.
  5. Var passionerad. Om du själv inte är engagerad, varför skulle någon annan vara det då?
  6. Var hård mot dig själv. Du känner på dig om du inte anstränger dig. Var ingen latmask.

Rubriken alla vill dela på Linkedin

Buzzsumo har analyserat 10 miljoner av de mest delade inläggen på Linkedin. De har även jämfört med B2C och ser skillnader. Rubriker inom B2B som fungerar bäst tenderar att vara kortare än inom B2C. Att kopiera en B2C-rubrik som spridit sig som en löpeld på Facebook fungerar inte.

Samtidigt poängterar de (till någras besvikelse) att det inte finns något enkelt svar eller recept. Du måste helt enkelt undersöka och förstå vad som samspelar bäst med just din bransch.

Några slutsatser av deras studie är:

  • De två inledande orden som funkar bäst är ”how to”, eller ”så här” på svenska.
    Exempel: ”Så här får du fart på försäljningen”
  • De tre inledande ord som funkar bäst är ”X sätt att…”.
    Exempel: ”5 sätt att effektivisera dina möten”
  • Om du jobbar med antal så är det 5 eller 10 saker du skall inleda din rubrik med.
    Exempel: ”10 tips för balans mellan arbete och fritid”
  • Avslutningsorden tenderar vara ”…i världen”, ”…måste veta” eller ”…i år”
    Exempel: ”Så här blir du bäst i världen”
  • Något som tycks engagera mer än ”x sätt att…” eller ”måste veta” är ”framtiden”.
    Exempel: ”Framtidens e-handel hittar du i fysiska butiken”

Se graferna nedan för mer information, som visar allt om Buzzsumos undersökning och analys av B2B-rubriker.

Och det viktigaste av allt!

Kommer du att dela detta inlägg på Linkedin? 🙂

 

 

Min rapport från en heldag om B2B-företags utmaningar och möjligheter med digitalisering och e-handel

Avståndet krymper mellan de framåtlutade B2C-företagen och de trögstartade B2B-företagen. Faktum är att skillnaderna börjar bli färre än likheterna. I vart fall om man ska tro Scania, Husqvarna, Office Depot, Spendrups och några till som stod på scenen och berättade om e-handel och digitalisering.

Torsdagen 9/11 besökte jag D-fokus B2B som arrangeras av Svensk Digital Handel. En heldag med inspirerande föreläsningar om de utmaningar och möjligheter som B2B-företag har framför sig med digitalisering och e-handel.

Men också en stor givmildhet från föreläsarna kring deras erfarenheter. Här är är några kortfattade noteringar från dagen.

Anders Jonsson och Ola Wallinder från Infobility

De chocköppnde med att låta publiken räcka upp handen och välja vilken symbol de anser de vara: triangel, cirkel, fyrkant eller våg. De flesta valde vågen – som beskrevs som valet för riktiga puckon. Skämtsamt och effektivt!

Nu handlar digitalisering om VAD och HUR. Det är inte längre en fråga om VARFÖR. Allting börjar med att få ordning på sitt data och böra samla in data om sin verksamhet. Sensorer är idag så billiga att det inte längre finns någon ursäkt att inte göra det.

När data finns på bordet kan analys av verksamheten ske. Men nu gäller det också att förstå ny teknik och nya affärsmodeller. Och vilken position man skall ha i sitt ekosystem.

Gamla affärsmodeller som bygger på transaktioner, processer och skalfördelar har inte en chans mot de datadrivna och relationsbaserade affärsmodellerna.

Endast produktionsförmåga räcker inte när det handlar om att skapa äkta värde, som bygger på kunskap och relevans.

Ett fundament av information måste skapas. Detta ger förutsättningarna för att skörda de möjligheter digitaliseringen kan ge. Du kan alltså inte börja skörda möjligheter om du inte gjort läxan och fått ordning på din information.

Utmaningen är inte endast teknisk. Ett nytt mindset kan krävas. Ramverk som processer och applikationer kan vara begränsande. Du måste hata silos. Business case kanske bygger på att lära sig saker snarare än ekonomiskt ROI. Information är nyckeln till förbättringar och värdeskapande.

Detta exemplifierades med Scanias resa, vilka fick ta ett steg tillbaka och skapa sig förutsättningarna. Men också med ett vaktbolag som kunde förvandlas till ett tjänsteföretag mot fastighetsägare.

Tre frågor du bör ställa dig är:

  1. Var i ekosystemet vill jag vara?
  2. Hur ser min portfölj ut som skall ta mig dit?
  3. Har jag koll på informationen?

Andreas Fritz, Collector

Andreas utmanade publiken genom att jobba mycket med citat och ifrågasättande av föruttfattande meningar inom B2B.

Citatet ”våra kunder vill göra som de alltid gjort” sågades genom exemplet att Steve Ballmer på Microsoft sågade iPhone för att den inte har något riktigt tangentbord. Företag som Nokia och Sony Ericsson var heller inte imponerade. Men kunderna ville inte göra som de alltid gjort.

Microsoftgrundaren Bill Gates var källan till ett annat tongivande citat under passet.

”Vi överskattar alltid förändringen som kommer ske de kommande 2 åren och vi underskattar förändringen som kommer ske inom de kommande 10.”

Iphone kanske inte tog skruv direkt. Men idag 10 år senare har Apple förändrat spelreglerna totalt. Och kanske kommer vi inte få se någon köpcentrumdöd inom 2 år i Sverige, men hur ser handeln ut 2027?

Och inom B2B kanske skepsisen är betydande kring e-handel – men 15% ökning per år motsvarar 400% ökning på 10 år, sa Andreas Fritz.

Detta innebär att de som pratar om att ”kunderna vill göra som de alltid gjort”, ”vi kan inte visa våra priser på nätet” och ”vår affär är för komplex för att kunna sälja på nätet”… de kanske hänger i ytterligare något år. Men finns de kvar om 10 år?

Ett pragmatiskt råd Andreas gav var att börja litet, men bli aldrig klar!

Margareta Le Calvé från Office Depot

Margareta Le Calvé som är vd på Office Depot gav en öppenhjärtig presentation om arbetet hos Office Depot. Jag tror dessutom att hon var den som blev mest refererad till av de övriga efterföljande talarna.

Idag vill de medvetet styra om alla mindre kunder till nätet så att säljarna kan besöka de större kontona. De har transformerat sin webb från ett orderverktyg till en av Sveriges största B2B-shoppar: 80.000 kunder som handlar 15.000 produkter ger ca 50% av deras omsättning online.

Office Depot är också mycket målmedvetna gällande att att ge en omnikanalsupplevelse i samtliga kanaler. Med respekt för olika kundtyper som föredrar att använda kanalerna på olika/sitt sätt. Måttot är att ”förenkla kontorslivet så att kunden kan fokusera på sin egen affär”.

Likheterna med B2C är fler än skillnaderna. Kunderna blir kredittestade direkt online. Priserna är synliga för alla. Tiden att bara kunna erbjuda ett orderverktyg är förbi.

Margareta talade om kundnytta och kundanpassat bemötande. Något som hon menar blir än viktigare när kampen skall tas med jättar som Amazon med låga priser och enormt utbud. Då gäller det att veta vilket det egentliga värdet man levererar är.

Hon visade även en bild som summerade vad allt det nya innebär för Office Depot – en bild jag är övertygad gäller många fler:

”VAD våra kunder efterfrågar förändras. HUR våra kunder köper förändras. Vi måste fortsätta utveckla vårt sätt att möta våra kunder och hur vi adderar värde.”

Mike Saar från TM

En underhållande britt som drog paralleller med sina erfarenheter från sjukvården till företags e-handel.

Han förespråkade en holistisk hälsoundersökning för att hitta källan till problemen, inte endast symptomen. Något som de säljer lösningar för.

Systemet bygger på TM Deep Vision och baseras på IBM Tealeaf. I praktiken realtidsinsamling av data, som analyseras för att hitta flaskhalsar.

Om du endast tittar på delar av din process eller bygger beslut på förutfattade meningar kan du missa de verkliga såren som får din affär att blöda.

Som exempel nämndes ett danskt företag som på 15 dagar hittade flaskhalsar, jobbade bort dem och fick se affärerna öka direkt.

Carl von Goes från Spendrups bryggeri

Carl från Spendrups gav oss inga hemliga recept på drycker, men däremot receptet att placera navigationsmenyn uppe till höger på mobilsajten. Så att den är enkel att nå med tummen. I vart fall för högerhänta.

När de byggde sin nya sajt var det mobile first på riktigt. Desktop kom senare. Målet var att göra det snabbare och enklare än den klassiska telefonbeställningen som tar 90 sekunder.

Även här så var det B2C som sätter nivån på upplevelsen. Borta är trista orderportaler.

Sajten skall även hjälpa till att göra återkommande beställningar enkelt och minimera risken för att det ska bli fel beställningar. De leder ofta till dyrare hantering och missnöje hos kunderna.

Åsa Lundborg Ling och Fredrik Hrdlicka från Litium (med gästspel av Tingstad)

Litium som genomför en B2B-undersökning och tar tempen på hur långt företagen kommit konstaterar att det är mycket gräv där du står. Digitala hjälpmedel för orderprocessen hos befintliga kunder. Många behöver anpassa sig till nya beteenden och ta inspiration från B2C.

Varför har B2B inte kommit längre än en digital variant av samma gamla orderprocess som vanligt?

Litium konstaterade även att den gamla sortens marknadschef sitter fast i broschyrer och mässor. Den moderna marknadschefen sades i snitt använda 12 olika verktyg för att hålla koll på sina kunders beteenden, säljet och marknsdsföringen.

Tingstad berättade att de idag har 60% av försäljningen onling. Målet är 75%. Kunden äger sin köpresa, så de måste mappa sina processer mot sina kunders beteende. Något som bland annat innebär priser direkt på nätet.

De berättade också att B2B ansågs ligga cirka 2 år efter B2C. Men det glappet krymper ständigt och är idag kanske 6 månader.

Daniel Westerstål från Husqvarna

Daniel från Husqvarna konfirmerade även han flera av de tester som lyfts tidigare under dagen. Han poängterade att 80% av deras kunden använder online/nätet någon gång under köpresan. Och det är kunden som har makten.

Det går inte längre att ta alla sina mejladresser och skicka ut ett erbjudande och hoppas någon nappar.

Målet för Husqvarna är att jobba med analys av sitt kunddata – för att alltid vara relevanta och kunna stötta kundens köpprocess. Precis som hos Office Depot lyftes vikten av bra content fram.

Slutligen, moderatorn Anders Björklund och arrangören Svensk Digital Handel

Det måste också sägas att moderatorn Anders Björklund från Zooma gjorde att dagen blev så bra som den blev. Kluriga frågor, stort engagemang, glimten i ögat och framförallt en gul kavaj. 🙂

Tack till Svensk Digital Handel för ett bra arrangemang.

 

 

 

Amazon, Uber och Airbnb krossade inte konkurrenterna – det gjorde de själva

Du har säkert sett de där bilderna om att Uber, Facebook och Airbnb är digitala distruptors som tagit sina marknader med storm utan att äga bilar, skapa eget innehåll eller ha ett endaste hotell. Möjliggörare sägs digitaliseringen vara. Men är det hela sanningen?

Via Deeped Niclas Strand såg jag dock en variant på Linkedin till detta. Författat av Alberto Brea på Ogilvy Väl värd att reflektera över också. Här fritt översatt till svenska.

  • Amazon krossade inte detaljhandeln. Det gjorde de själva genom dålig kundservice.
  • Netflix krossade inte videouthyrningen. Det gjorde de själva med löjliga avgifter.
  • Uber krossade inte taxibranschen. Det gjorde de själva genom begränsat antal bilar och sina betalsätt.
  • Apple krossade inte musikbranschen. Det gjorde de själva genom att envisas med att bara sälja hela album.
  • Airbnb krossade inte hotellbranschen. Det gjorde de själva genom begränsade tillgångar och sin prissättning.

Ett eget tillägg: Spotify krossade inte iTunes. Det gjorde de själva genom att sälja musik till styckepris istället för som en prenumerationstjänst. Dessutom ökade Apple tillgänglighet och utbud jämfört med musikhandelns fysiska skivor.

Summan av kardemumman är att teknik i sig självt inte är den verkliga disruptorn. Det är att inte vara kundfokuserad som är den absolut största risken för alla företag oavsett bransch.

 

Amazon attackeras av Donald Trump – så här stora är de i olika branscher

Är Amazon för stora? Enligt president Donald Trump så gör de stor skada. Här är en liten snabb överflygning över deras marknadsandelar och branschintåg.

Donald Trump Twitter-attackerade nyss Amazon och anklagar företaget för att skada handelsföretag och städer. Många arbetstillfällen försvinner över hela landet, menar presidenten.

Tydligen är ogillandet ömsesidigt och Jeff Bezos tidning Washington Post är inte rädda för att syna Trump i sömmarna. Något presidenten inte är glad över och har fått honom att ofta referera till dem med hashtaggen #AmazonWashingtonPost.

Så här stora är de i olika branscher

Washington Post själva har dock publicerat en artikel nyligen som ställer frågan om Amazon är för stora? En lång artikel som berättar om marknadsandelar. Slutsatsen är ändå ett svar som lyder ”nej” enligt tidningen.

”Much is made of the fact that l than half — 55 percent — of Americans begin their online shopping trips on Amazon. But as Amazon is quick to point out, online sales still account for less than 10 percent of all retail sales, which is the more relevant figure as the line between online and bricks-and-mortar disappears.”

Tidningen fortsätter att förklara att detaljhandel är en sektor, ingen bransch, och menar att Amazon inte alls är den dominant som flera menar. Inom kläder har de 20% av försäljningen online, men endast 7% totalt. Inom hemelektronik kommer de nu vara största handlaren och där kommer de ha 20% av försäljningen. Genom köpet av Diapers.com får de 43% av babyprodukter online, men endast 20% av totalen.

Teorin bakom detta kan alltså summeras med yes, stora på nätet men inte alls lika dominanta sett till detaljhandeln totalt. Slutklämmen är att Google, Apple och Amazon är exempel på disruptiva företag som har förändrat världen – men inget säger att inte även de kan bli distrupted själva – och det måste finnas möjligheter till detta.

Egna varumärken allt större

Techcrunch rapporterar nu att tack vare just hemelektronik och kläder så går det kraftigt framåt för Amazons egna varumärken – och många av dessa berättar inte heller om sig att vara tillverkade av Amazon själva.

AmazonBasics är det största varumärket och sitter på cirka 2000 olika produkter. Där är det ingen tvekan om vem som är tillverkare. Men visste du att Arabella, Beauty Bar, Denala, Lark & Ro, Myhabit, North Eleven, NuPreo och många fler också är deras tillverkning?

Utöver AmazonBasics är ändå Echo, FireTV och Kindle de som omsätter mest under första halvåret 2017.

Söker folk och vill ta ett grepp om kläder, mat och kanske bilar

Och trots Trumps anklagelser kring jobb så söker Amazon 50000 fler att anställa. Men företagsambitioner är inte lågt ställda. De vill ta över klädbranschen,  matbranschen och kanske även bilbranschen, skriver Quartz.

Logistik, e-handel och innovationer

Jag som är e-handels och logistikintresserad kan heller inte undgå att se deras initiativ inom detta område. Att de testar självstyrande drönare och förenklar beställningar med knappar och rösten.

Förutom att expandera med fysiska butiker så har de länge haft ”paketombud” i form av paketautomater. Men visste du att de nu även erbjuder att placera ut dessa där människor bor? Dock en mer öppen infrastruktur.

”The Hub is a different solution than Amazon Locker. Amazon Locker accepts packages purchased on Amazon. Lockers are located in places like convenience and grocery stores. The Hub is a package management system located in residential apartment properties and receives residents’ packages from any sender, not just Amazon. ”

Oavsett vad man tycker om Amazon och deras storlek så är det ett fascinerande och intressant företag.