Därför ökar svenskarnas konsumtion så kraftigt

Vi handlar allt mer och vi tycks inte riktigt ha koll på vårt beteende. En del köp rättfärdigar vi med självförverkligande och andra bygger på att göra fynd på reor som Black Friday. En ny rapport tar tempen på vår konsumtion som ökar allt mer.

På Lucia släpps Konsumtionsrapporten 2017 men redan nu har SVT fått en förhandstitt på siffrorna. Föga förvånade så ökar svenskarnas konsumtion. Över 60% de senaste 20 åren. Enbart utlandsresor har ökat med 70% de senaste tio. Mobiltelefoner är ytterligare ett område som ökar starkt medan alkohol och mat ligger mer stabilt.

Men före vi gräver vidare i detta: Jag noterade att tittarna/läsarna absolut har kontroll över sina köpimpulser. När jag skriver detta inlägg svarar 81% att de endast köper sådant de behöver. Skitsnack, säger jag.

När minskad konsumtion ger mer shopping

Att folk inte riktigt har koll på vad de gör visar trenden med downsizing och minimalism som forskarna lyfter fram. Marknadsföringen som slår an hållbarhet får folk att köpa jackan som ska hålla i 10 år eller kostymen som aldrig går ur tiden. Miljötänket får folk att byta till energisnålare vitvaror men får dem också att renovera hela köket när de ändå håller på.

När vi sedan är klara med köken så kanske det firas med något färdiglagat eller ett restaurangbesök. Vi använder våra kök allt mindre. Ett exempel på hur irrationella vi är i vår konsumtion.

De senaste 20 åren har konsumtionen i Sverige ökat med 63 procent, enligt rapporten från Göteborgs universitet.

Shopping drivet av fantasier, kultur och sinnen

Utöver rena behov och fyndande så finns det fantasier och dagdrömmar som driver oss till att konsumera mer. En existensiell dimension som handlar om självförverkligande. Att köpa en Tesla är ett exempel på en markör som både visar något om ens syn på miljön och den egna ekonomin. Att köpa en sportbil med värstingmotor sänder en annan typ av signal.

I vår kultur finns det också många situationer där vi skulle få dåligt samvete eller ses som en som inte fullbordat sin roll. Situationer där du förväntas köpa något att ge bort. Kommer du tomhänt till ett barnkalas är du inte riktigt klok, ungefär. Konsumtion blir det en del av våra mellanmänskliga relationer.

Samtidigt är det inte allt lätt att hålla garden uppe, även om du vill trappa ned. Ett elektronikföretag lyckades med hjälp av vaniljdoft att sälja mer till kvinnor. Många är vi som blivit sugna på fika på grund av doften från nybakat och kaffe. Detta är exempel på sinnesmarknadsföring som får oss i rätt mood för att handla. Traditionellt har marknadsföring talar ofta mest till synen. Men här handlar det om ljud, doft, känsel och smak.

Forskarna tror ett uppvaknade skulle vara bra. Att vi inser att vi konsumerar ogenomtänkt och att det inte leder till ett ökat välbefinnande. Idag är vi dåliga på att estimera vad som verkligen ger oss värde och välbefinnande.

Vi handlar mer av allt

Studier visar också att näthandeln inte är bara en kopia av butikshandeln som flyttar till en ny kanal. Inom t.ex. mathandeln så är impulshandeln mycket lägre än i de förföriska matbutikerna. Samtidigt är emotionella faktorer starka drivkrafter inom andra varukategorier som kläder och mode. De som handlar mer på nätet tenderar även handla mer i butik.

Rapporten visar dessutom att köpcentrum fortsatt drar folk. 2012 besökte vi ett köpcentrum (i minst en timma) 11 gånger per år. Förra året hade detta ökat till 17 gånger. En del av förklaringen kan vara att vi gillar miljöerna och tar oss dit oftare och längre tid. De blir allt mer platser för umgänge.

Ytterligare en stark ökning ser vi kring rabatterbjudanden. 2012 handlade vi utifrån ett sådant 15 gånger per år. Förra året gjorde vi det hela 37 gånger! Från drygt 1 gång i månaden till 3 gånger alltså. Ett tecken i tiden är Black Friday som nyligen slog rekord i Sverige.

Min egen mejlbox visar på smått galet många ”erbjudanden” från handlarna, så tillfällen till ”fyndande” har nog blivit fler också.

Utbudet på ekologisk mat har blivit bättre vilket gjort att försäljningen har ökat kraftigt. Intresset för second hand har  även det ökat. År 2012 köpte vi second hand 2,1 gånger per år. Förra året hade detta ökat till 3,6 gånger, berättar rapporten.


Grafen ovan är från förra årets rapport.

Kommer vi då att kunna trappa ned? Svaret verkar vara nej. Historien visar ingeting som tyder på att människan kommer att bli nöjd.  Vi kommer alltid att konsumera mer.

Just nu handlar vi mer av allt, både gammalt och nytt. Detta är något som den svenska ekonomin mår bra av. Det skapar tillväxt, som i vart fall traditionell ekonomi bygger på och utvärderas efter.

Tjänster är den nya tillväxtmotorn

Men kritiska röster vänder sig mot tillväxten. Vi förbrukar mer än vad jorden tål. Och Sverige är bland de 15 sämsta länderna i världen på ekologiskt fotavtryck. Det vi köper produceras i stor grad utanför vår gränser och utsläppen syns ej i vår egen statistik.

Samtidigt tror jag att vi skulle kunna handla mer hållbart och inte alltid nytt. Prylar kan bli tjänster istället för att de köps, nyttjas och kastas. Tjänster kan ju också driva tillväxt. Det är nog där nyckeln till en bättre framtid ligger.

Tyckte du detta var intressant kan du se mer hos Vetenskapsstudion som har ett avsnitt helt ägnat år rapporten.

Så här skriver du rubriken som alla kommer att dela på Linkedin

Jobbar du inom B2B, postar grejer på Linkedin, men de flyger inte? Kanske ger du inte ditt content de vingar som krävs? En undersökning av miljoner artiklar visar vad som delas och inte.

En graf som du kanske redan sett kommer från Brandwatch. Den visar hur nätet späds ut av innehåll vars andel delningar minskar.

Redan för flera år sedan så menade Doug Kessler, som jobbar med content för B2B, att det största hotet mot innehållsmarknadsföring B2B är: skräp. Alltså saker som ”vi också”, e-böcker på 36 sidor som skulle kunna sammanfattas med tre rader, videointervjuer som kan få undertexterna ”blaj blaj blaj” och mikrosajter som påstår sig vara djuplodande men levererar endast självklarheter.

Sex principer för att inte skapa skräp

För att lämna skräpträsket och börja skapa bra innehållet gav Doug Kessler oss sex principer att jobba efter:

  1. Var kunden. Allt startar med deras funderingar och behov.
  2. Var proffset. Håll dig inom de ramar där du är experten.
  3. Var strategiskt. Engångsgrejer rimmar dåligt med en strategi.
  4. Var en profil med uthållighet. Innehållsmarknadsföring är ett maraton, inte en golfputt.
  5. Var passionerad. Om du själv inte är engagerad, varför skulle någon annan vara det då?
  6. Var hård mot dig själv. Du känner på dig om du inte anstränger dig. Var ingen latmask.

Rubriken alla vill dela på Linkedin

Buzzsumo har analyserat 10 miljoner av de mest delade inläggen på Linkedin. De har även jämfört med B2C och ser skillnader. Rubriker inom B2B som fungerar bäst tenderar att vara kortare än inom B2C. Att kopiera en B2C-rubrik som spridit sig som en löpeld på Facebook fungerar inte.

Samtidigt poängterar de (till någras besvikelse) att det inte finns något enkelt svar eller recept. Du måste helt enkelt undersöka och förstå vad som samspelar bäst med just din bransch.

Några slutsatser av deras studie är:

  • De två inledande orden som funkar bäst är ”how to”, eller ”så här” på svenska.
    Exempel: ”Så här får du fart på försäljningen”
  • De tre inledande ord som funkar bäst är ”X sätt att…”.
    Exempel: ”5 sätt att effektivisera dina möten”
  • Om du jobbar med antal så är det 5 eller 10 saker du skall inleda din rubrik med.
    Exempel: ”10 tips för balans mellan arbete och fritid”
  • Avslutningsorden tenderar vara ”…i världen”, ”…måste veta” eller ”…i år”
    Exempel: ”Så här blir du bäst i världen”
  • Något som tycks engagera mer än ”x sätt att…” eller ”måste veta” är ”framtiden”.
    Exempel: ”Framtidens e-handel hittar du i fysiska butiken”

Se graferna nedan för mer information, som visar allt om Buzzsumos undersökning och analys av B2B-rubriker.

Och det viktigaste av allt!

Kommer du att dela detta inlägg på Linkedin? 🙂

 

 

Min rapport från en heldag om B2B-företags utmaningar och möjligheter med digitalisering och e-handel

Avståndet krymper mellan de framåtlutade B2C-företagen och de trögstartade B2B-företagen. Faktum är att skillnaderna börjar bli färre än likheterna. I vart fall om man ska tro Scania, Husqvarna, Office Depot, Spendrups och några till som stod på scenen och berättade om e-handel och digitalisering.

Torsdagen 9/11 besökte jag D-fokus B2B som arrangeras av Svensk Digital Handel. En heldag med inspirerande föreläsningar om de utmaningar och möjligheter som B2B-företag har framför sig med digitalisering och e-handel.

Men också en stor givmildhet från föreläsarna kring deras erfarenheter. Här är är några kortfattade noteringar från dagen.

Anders Jonsson och Ola Wallinder från Infobility

De chocköppnde med att låta publiken räcka upp handen och välja vilken symbol de anser de vara: triangel, cirkel, fyrkant eller våg. De flesta valde vågen – som beskrevs som valet för riktiga puckon. Skämtsamt och effektivt!

Nu handlar digitalisering om VAD och HUR. Det är inte längre en fråga om VARFÖR. Allting börjar med att få ordning på sitt data och böra samla in data om sin verksamhet. Sensorer är idag så billiga att det inte längre finns någon ursäkt att inte göra det.

När data finns på bordet kan analys av verksamheten ske. Men nu gäller det också att förstå ny teknik och nya affärsmodeller. Och vilken position man skall ha i sitt ekosystem.

Gamla affärsmodeller som bygger på transaktioner, processer och skalfördelar har inte en chans mot de datadrivna och relationsbaserade affärsmodellerna.

Endast produktionsförmåga räcker inte när det handlar om att skapa äkta värde, som bygger på kunskap och relevans.

Ett fundament av information måste skapas. Detta ger förutsättningarna för att skörda de möjligheter digitaliseringen kan ge. Du kan alltså inte börja skörda möjligheter om du inte gjort läxan och fått ordning på din information.

Utmaningen är inte endast teknisk. Ett nytt mindset kan krävas. Ramverk som processer och applikationer kan vara begränsande. Du måste hata silos. Business case kanske bygger på att lära sig saker snarare än ekonomiskt ROI. Information är nyckeln till förbättringar och värdeskapande.

Detta exemplifierades med Scanias resa, vilka fick ta ett steg tillbaka och skapa sig förutsättningarna. Men också med ett vaktbolag som kunde förvandlas till ett tjänsteföretag mot fastighetsägare.

Tre frågor du bör ställa dig är:

  1. Var i ekosystemet vill jag vara?
  2. Hur ser min portfölj ut som skall ta mig dit?
  3. Har jag koll på informationen?

Andreas Fritz, Collector

Andreas utmanade publiken genom att jobba mycket med citat och ifrågasättande av föruttfattande meningar inom B2B.

Citatet ”våra kunder vill göra som de alltid gjort” sågades genom exemplet att Steve Ballmer på Microsoft sågade iPhone för att den inte har något riktigt tangentbord. Företag som Nokia och Sony Ericsson var heller inte imponerade. Men kunderna ville inte göra som de alltid gjort.

Microsoftgrundaren Bill Gates var källan till ett annat tongivande citat under passet.

”Vi överskattar alltid förändringen som kommer ske de kommande 2 åren och vi underskattar förändringen som kommer ske inom de kommande 10.”

Iphone kanske inte tog skruv direkt. Men idag 10 år senare har Apple förändrat spelreglerna totalt. Och kanske kommer vi inte få se någon köpcentrumdöd inom 2 år i Sverige, men hur ser handeln ut 2027?

Och inom B2B kanske skepsisen är betydande kring e-handel – men 15% ökning per år motsvarar 400% ökning på 10 år, sa Andreas Fritz.

Detta innebär att de som pratar om att ”kunderna vill göra som de alltid gjort”, ”vi kan inte visa våra priser på nätet” och ”vår affär är för komplex för att kunna sälja på nätet”… de kanske hänger i ytterligare något år. Men finns de kvar om 10 år?

Ett pragmatiskt råd Andreas gav var att börja litet, men bli aldrig klar!

Margareta Le Calvé från Office Depot

Margareta Le Calvé som är vd på Office Depot gav en öppenhjärtig presentation om arbetet hos Office Depot. Jag tror dessutom att hon var den som blev mest refererad till av de övriga efterföljande talarna.

Idag vill de medvetet styra om alla mindre kunder till nätet så att säljarna kan besöka de större kontona. De har transformerat sin webb från ett orderverktyg till en av Sveriges största B2B-shoppar: 80.000 kunder som handlar 15.000 produkter ger ca 50% av deras omsättning online.

Office Depot är också mycket målmedvetna gällande att att ge en omnikanalsupplevelse i samtliga kanaler. Med respekt för olika kundtyper som föredrar att använda kanalerna på olika/sitt sätt. Måttot är att ”förenkla kontorslivet så att kunden kan fokusera på sin egen affär”.

Likheterna med B2C är fler än skillnaderna. Kunderna blir kredittestade direkt online. Priserna är synliga för alla. Tiden att bara kunna erbjuda ett orderverktyg är förbi.

Margareta talade om kundnytta och kundanpassat bemötande. Något som hon menar blir än viktigare när kampen skall tas med jättar som Amazon med låga priser och enormt utbud. Då gäller det att veta vilket det egentliga värdet man levererar är.

Hon visade även en bild som summerade vad allt det nya innebär för Office Depot – en bild jag är övertygad gäller många fler:

”VAD våra kunder efterfrågar förändras. HUR våra kunder köper förändras. Vi måste fortsätta utveckla vårt sätt att möta våra kunder och hur vi adderar värde.”

Mike Saar från TM

En underhållande britt som drog paralleller med sina erfarenheter från sjukvården till företags e-handel.

Han förespråkade en holistisk hälsoundersökning för att hitta källan till problemen, inte endast symptomen. Något som de säljer lösningar för.

Systemet bygger på TM Deep Vision och baseras på IBM Tealeaf. I praktiken realtidsinsamling av data, som analyseras för att hitta flaskhalsar.

Om du endast tittar på delar av din process eller bygger beslut på förutfattade meningar kan du missa de verkliga såren som får din affär att blöda.

Som exempel nämndes ett danskt företag som på 15 dagar hittade flaskhalsar, jobbade bort dem och fick se affärerna öka direkt.

Carl von Goes från Spendrups bryggeri

Carl från Spendrups gav oss inga hemliga recept på drycker, men däremot receptet att placera navigationsmenyn uppe till höger på mobilsajten. Så att den är enkel att nå med tummen. I vart fall för högerhänta.

När de byggde sin nya sajt var det mobile first på riktigt. Desktop kom senare. Målet var att göra det snabbare och enklare än den klassiska telefonbeställningen som tar 90 sekunder.

Även här så var det B2C som sätter nivån på upplevelsen. Borta är trista orderportaler.

Sajten skall även hjälpa till att göra återkommande beställningar enkelt och minimera risken för att det ska bli fel beställningar. De leder ofta till dyrare hantering och missnöje hos kunderna.

Åsa Lundborg Ling och Fredrik Hrdlicka från Litium (med gästspel av Tingstad)

Litium som genomför en B2B-undersökning och tar tempen på hur långt företagen kommit konstaterar att det är mycket gräv där du står. Digitala hjälpmedel för orderprocessen hos befintliga kunder. Många behöver anpassa sig till nya beteenden och ta inspiration från B2C.

Varför har B2B inte kommit längre än en digital variant av samma gamla orderprocess som vanligt?

Litium konstaterade även att den gamla sortens marknadschef sitter fast i broschyrer och mässor. Den moderna marknadschefen sades i snitt använda 12 olika verktyg för att hålla koll på sina kunders beteenden, säljet och marknsdsföringen.

Tingstad berättade att de idag har 60% av försäljningen onling. Målet är 75%. Kunden äger sin köpresa, så de måste mappa sina processer mot sina kunders beteende. Något som bland annat innebär priser direkt på nätet.

De berättade också att B2B ansågs ligga cirka 2 år efter B2C. Men det glappet krymper ständigt och är idag kanske 6 månader.

Daniel Westerstål från Husqvarna

Daniel från Husqvarna konfirmerade även han flera av de tester som lyfts tidigare under dagen. Han poängterade att 80% av deras kunden använder online/nätet någon gång under köpresan. Och det är kunden som har makten.

Det går inte längre att ta alla sina mejladresser och skicka ut ett erbjudande och hoppas någon nappar.

Målet för Husqvarna är att jobba med analys av sitt kunddata – för att alltid vara relevanta och kunna stötta kundens köpprocess. Precis som hos Office Depot lyftes vikten av bra content fram.

Slutligen, moderatorn Anders Björklund och arrangören Svensk Digital Handel

Det måste också sägas att moderatorn Anders Björklund från Zooma gjorde att dagen blev så bra som den blev. Kluriga frågor, stort engagemang, glimten i ögat och framförallt en gul kavaj. 🙂

Tack till Svensk Digital Handel för ett bra arrangemang.

 

 

 

Amazon, Uber och Airbnb krossade inte konkurrenterna – det gjorde de själva

Du har säkert sett de där bilderna om att Uber, Facebook och Airbnb är digitala distruptors som tagit sina marknader med storm utan att äga bilar, skapa eget innehåll eller ha ett endaste hotell. Möjliggörare sägs digitaliseringen vara. Men är det hela sanningen?

Via Deeped Niclas Strand såg jag dock en variant på Linkedin till detta. Författat av Alberto Brea på Ogilvy Väl värd att reflektera över också. Här fritt översatt till svenska.

  • Amazon krossade inte detaljhandeln. Det gjorde de själva genom dålig kundservice.
  • Netflix krossade inte videouthyrningen. Det gjorde de själva med löjliga avgifter.
  • Uber krossade inte taxibranschen. Det gjorde de själva genom begränsat antal bilar och sina betalsätt.
  • Apple krossade inte musikbranschen. Det gjorde de själva genom att envisas med att bara sälja hela album.
  • Airbnb krossade inte hotellbranschen. Det gjorde de själva genom begränsade tillgångar och sin prissättning.

Ett eget tillägg: Spotify krossade inte iTunes. Det gjorde de själva genom att sälja musik till styckepris istället för som en prenumerationstjänst. Dessutom ökade Apple tillgänglighet och utbud jämfört med musikhandelns fysiska skivor.

Summan av kardemumman är att teknik i sig självt inte är den verkliga disruptorn. Det är att inte vara kundfokuserad som är den absolut största risken för alla företag oavsett bransch.

 

Amazon attackeras av Donald Trump – så här stora är de i olika branscher

Är Amazon för stora? Enligt president Donald Trump så gör de stor skada. Här är en liten snabb överflygning över deras marknadsandelar och branschintåg.

Donald Trump Twitter-attackerade nyss Amazon och anklagar företaget för att skada handelsföretag och städer. Många arbetstillfällen försvinner över hela landet, menar presidenten.

Tydligen är ogillandet ömsesidigt och Jeff Bezos tidning Washington Post är inte rädda för att syna Trump i sömmarna. Något presidenten inte är glad över och har fått honom att ofta referera till dem med hashtaggen #AmazonWashingtonPost.

Så här stora är de i olika branscher

Washington Post själva har dock publicerat en artikel nyligen som ställer frågan om Amazon är för stora? En lång artikel som berättar om marknadsandelar. Slutsatsen är ändå ett svar som lyder ”nej” enligt tidningen.

”Much is made of the fact that l than half — 55 percent — of Americans begin their online shopping trips on Amazon. But as Amazon is quick to point out, online sales still account for less than 10 percent of all retail sales, which is the more relevant figure as the line between online and bricks-and-mortar disappears.”

Tidningen fortsätter att förklara att detaljhandel är en sektor, ingen bransch, och menar att Amazon inte alls är den dominant som flera menar. Inom kläder har de 20% av försäljningen online, men endast 7% totalt. Inom hemelektronik kommer de nu vara största handlaren och där kommer de ha 20% av försäljningen. Genom köpet av Diapers.com får de 43% av babyprodukter online, men endast 20% av totalen.

Teorin bakom detta kan alltså summeras med yes, stora på nätet men inte alls lika dominanta sett till detaljhandeln totalt. Slutklämmen är att Google, Apple och Amazon är exempel på disruptiva företag som har förändrat världen – men inget säger att inte även de kan bli distrupted själva – och det måste finnas möjligheter till detta.

Egna varumärken allt större

Techcrunch rapporterar nu att tack vare just hemelektronik och kläder så går det kraftigt framåt för Amazons egna varumärken – och många av dessa berättar inte heller om sig att vara tillverkade av Amazon själva.

AmazonBasics är det största varumärket och sitter på cirka 2000 olika produkter. Där är det ingen tvekan om vem som är tillverkare. Men visste du att Arabella, Beauty Bar, Denala, Lark & Ro, Myhabit, North Eleven, NuPreo och många fler också är deras tillverkning?

Utöver AmazonBasics är ändå Echo, FireTV och Kindle de som omsätter mest under första halvåret 2017.

Söker folk och vill ta ett grepp om kläder, mat och kanske bilar

Och trots Trumps anklagelser kring jobb så söker Amazon 50000 fler att anställa. Men företagsambitioner är inte lågt ställda. De vill ta över klädbranschen,  matbranschen och kanske även bilbranschen, skriver Quartz.

Logistik, e-handel och innovationer

Jag som är e-handels och logistikintresserad kan heller inte undgå att se deras initiativ inom detta område. Att de testar självstyrande drönare och förenklar beställningar med knappar och rösten.

Förutom att expandera med fysiska butiker så har de länge haft ”paketombud” i form av paketautomater. Men visste du att de nu även erbjuder att placera ut dessa där människor bor? Dock en mer öppen infrastruktur.

”The Hub is a different solution than Amazon Locker. Amazon Locker accepts packages purchased on Amazon. Lockers are located in places like convenience and grocery stores. The Hub is a package management system located in residential apartment properties and receives residents’ packages from any sender, not just Amazon. ”

Oavsett vad man tycker om Amazon och deras storlek så är det ett fascinerande och intressant företag.

 

Viktigt att tänka på för dig som jobbar med kommunikation och varumärken

Noterade att Sveriges Kommunikatörer gav alla kommunikatörer några goda råd inför hösten. Intressant läsning, värd att nämna några sammanfattande ord om här. Kompletterat med egna tankar.

Nyckelord är omvärld, vara redo för de oplanerade,  veta om sitt existensberättigande, nyttja video mer samt hålla stenkoll på den nya dataskyddsförordningen.

Du hittar deras inlägg i sin helhet här.

Omvärlden behöver bevakning

Att vara kommunikatör idag inrymmer idag allt fler arbetsuppgifter och kompetenser. Omvärldsbevakning, coachning och arbete i ledningsgrupper tillhör idag vardagen.

Just omvärldsbevakning som ligger mig lite extra varmt om hjärtat är kul att se att de understryker. Ser att den är en viktig input till flera andra områden.

Strategisk improvisation för det oplanerade

Inte minst strategisk improvisation som de nämner. I korthet handlar det om att världen är snabbföränderlig och kommunikationsarbetet behöver hänga med. Vi får nya målgrupper och digitaliseringen rusar fram. Detta möts med att långsiktiga regelverk kombineras med improviserad och situationsanpassad kommunikation.

Ett exempel på detta är när Balenciaga lanserade sin lyxväska för 20 000 kr och Ikea snabbt var ute med att deras kasse för 5 kr är snarlik och postade detta på Instagram med texten ”Ibland är det enkelt att hänga med i modevärlden. Hos oss blir det dock 19995 kr billigare. FRAKTA kasse, 5 kr/styck. #IKEA #ikeasverige #FRAKTA #blåkassen #fashion

 

För mig ser jag paralleller till bimodal-it som också handlar om att samköra den mer förvaltande it-verksamheten med mer innovativ och på-tårna-utveckling.

Varför finns ni till?

Sveriges Kommunikatörer aktualiserar även vikten av att förstå sitt existensberättigande. Varför verksamheten finns till. Syftet med varumärket. För att ta Ikea som exempel igen så myntade Ingvar Kamprad ”en bättre vardag för de många människorna”, som gäller än idag. Varumärkessyftet skall förklaras på ett enkelt inspirerande sätt som är lätt att komma ihåg.

Som en parantes till detta såg jag ett inlägg på Linkedin om att Google testar en ny funktion i USA. Om du exempelvis söker efter ”Volkswagen” kommer sökmotorn också visa loggor för Audi, BMW och Mercedes-Benz. Baserat på att de är relaterade sökningar. Kommentaren jag såg var att nu har varumärkesarbetet spelat ut sin roll. Jag håller inte med. Snarare är det än viktigare att redan i människors huvuden planterat sitt existensberättigande.

Video i alla dess former

Video måste tas på allvar och bli något i kommunikatörens verktygslåda. Allt mer innehåll på nätet är och kommer vara video. Både lagrade klipp och livesändningar. Det har aldrig varit så billigt att göra så mycket bra.

Ny dataskyddsförordning

Sist men absolut inte minst. I maj börjar EU:s nya dataskyddsförordning gälla. Då gäller helt andra krav på datahantering och skadestånd om det inte uppfylls.

Den innehåller dessutom nya regler för vad företag och organisationer ska göra vid exempelvis dataintrång eller informationsläckage, något som ständigt är aktuellt.

På tal om lagar, regler, personuppgifter och… djurselfies

Slutligen en helt annan sak.

Bilden som illustrerar denna artikel är tagen av apan själv. En så kallad apselfie. En historia om lagar, rättigheter och annat som du kan läsa om här.

Missa heller inte klassikern om den mycket duktige konstnären Pierre Brassau från samma stad som mig själv.

Ditt favoritfilter på Instagram avslöjar hur du mår – här är hela listan

Studier visar att det finns kopplingar till ditt mentala välbefinnande och hur ditt Instagram-konto ser ut. Hur många bilder du har, antalet ansikten och framförallt ljus, färg och valet av filter. Bäst av alla på att ställa din diagnos är datorerna.

Hörde på nyheterna att ditt Instagram-konto kan avslöja hur du mår. När jag googlade verkar undersökningen vara redan från förra året. Men en förlängning av studien visar att datorer är bättre än människor på att avslöja hur du mår.

Studien visar samband mellan vad du postar och gillar på Instagram och din psykiska hälsa. Cirka 44000 instagrambilder och 166 frivilliga ingick i studien. Men också kan det filter du väljer avslöja hur du mår. Ta en titt på dessa selfies av mig. Tycker du bäst om de första eller sista bildernas filter?

Enligt undersökningen är de första exempel på filter som uppskattas av de välmående. De sista exempel på de som föredras av deprimerade.

Mest populärt filter bland deprimerade är Inkwell som gör fotografierna svartvita. De som mår bra föredrar Valencia som ljusar upp bilderna en smula.

”The key finding in the new study has to do with the curious relationship between mood and color. It turned out increased hue, with decreased brightness and saturation, appeared to predict depression.”

Citatet kommer från Washington Post som skrev om studien och betyder på ren svenska att det finns ett samband med depression och att göra bilderna mer gråa, blåa och mörka.

Intressant också är att deprimerade tenderar att posta bilder mer frekvent. Om detta samband är säkerställt är jag själv ordentligt i depressionslägret. 🙂

Washington Post skriver även att deprimerade tenderar att laborera med fler filter. Men studien säger tvärtom att de är mindre benägna att använda filter alls.

Placeras Instagrams alla filter i ett diagram blir det tydligt. De röda staplarna visar de välmåendes favoritfilter. De blå de som föredras av de som dras med en depression.

Det innebär att i tur och ordning dessa är de mest populära hos de välmående:

Valencia
X-Pro II
Hefe
Rise
Amaro
Lo-fi
Walde
Kelvin
Unknown
Clarendon
Earlybird
Toaster
1977
Mayfair
Nashville
Gotham
Brannan
Hudson
Sierra
Poprocket
Maven
Moon

 

På andra sidan diagrammet har vi dessa filter, där de som kommer sist tenderar att vara de som uppskattas mest av de med en depression.

Vesper
Ginza
Lark
Ludwig
Aden
Skyline
Gingham
Helena
Juno
Ashby
Sutro
Slumber
Stinson
Reyes
Willow
Crema
Inkwell

 

I sina studier har de också sett att datorer är vassare än människor på att analysera bilderna och koppla till mental hälsa. Detta är mycket intressant tycker jag, både ur ett hälsoperspektiv för individen, men också som en integritetsfråga.

Utöver ljus, färg och filter kan datorerna ta hänsyn till antalet människor i bilderna. Här tycker jag dock att saker som introvert, extrovert och bekantskapskrets kan vara osäkerhetsparametrar.

Ytterligare en intressant finding är att de som är deprimerade tenderar att få fler kommentarer – men det är ingen större skillnad i antalet lajks.

Ett ”facit” baserat på undersökningens data har vuxit fram som ger oss denna enkla (men grovt förenklade) checklista där du kan testa dig själv eller andra Instagram-konton med.

Ju längre stapel desto större är oddsen att det är en indikation för att du är välmående (röd) eller deprimerad (blå).

Om bilderna…

  • …har mer kalla än varma toner: Deprimerad.
  • …har fler starka än matta färger: Välmående.
  • …är mer ljusa än mörka: Välmående.
  • …har många kommentarer: Deprimerad.
  • …har många lajks: Ingen indikator på välmående.
  • …är många varje dag: Deprimerad.
  • …har med ett ansikte: Deprimerad.
  • …har med många ansikten: Välmående.

Mer om studien finner du här.

Vad säger du? Känner du att detta stämmer in på dig och ditt Instagram-konto?

 

Tre saker du alltid skall göra före du flyger med din drönare

Nyligen tog jag upp min drönare i luften då det åter igen blivit lagligt. Men som en ko vid ett kosläpp skenade den iväg helt okontrollerat. Något som troligen var självförvållat. Här berättar jag hur du kan undvika det. 

Förtydligande: Instruktionerna utgår från DJI Phantom-drönare.

Jag tycker reglerna där drönare likställdes med övervakningsutrustning var orimliga och en käpp i hjulet (propellern?) för utvecklingen. Den 1 augusti blev det äntligen helt lagligt1 att flyga med igen.

Nu gäller dessa regler

I korthet säger de nya reglerna att du inte får flyga över 120 meter och inte längre bort än 500 meter. Din drönare måste alltid finnas inom synhåll.

Som kuriosa kan nämnas att så fort förbudet försvann var Onlinepizza snabbt ute och visade hur de nu testar leverera pizza med just drönare. Men i deras fall krävs det tillstånd från Transportstyrelsen om de avser att flyga utom synhåll.

Drönare fick eget liv

Efter att min DJI Phantom legat nerpackad sedan förra året tog jag ut den på några flygturer och de första gick bra. Men plötsligt fick den eget liv. På bilden2 ser du det orange spåret som visar hur den stack iväg! Jag stod nere i vänstra hörnet och den flög iväg ett par hundra meter. Som du ser i kurvorna steg den även uppåt i luften och accelererade bitvis iväg från mig. Mycket läskigt och jag trodde jag skulle förlora den.

Vad gjorde jag då för fel?

Väl hemma igen så gjorde jag lite efterforskning. Enligt DJI så beror dessa ”ivägflygningar” i 9 fall av 10 på användaren. Det vill säga mig själv. Nedan är tre saker som du alltid skall göra före du flyger iväg enligt dem.

3 saker du alltid skall göra före du flyger

  1. Kalibrera kompassen. Speciellt om du skall flyga från en ny plats. Det görs genom att rotera din drönare. I din DJI Go-app finns stöd för hur du skall göra. Mer info här.
  2. Vänta till GPS:en har hittat sin position. Se till att dina staplar vid satellit-ikonen visar på god mottagning.
  3. Ställ in din hemposition. Det vill säga den position som drönaren skall återvända till. Normalt skall du få ett H på kartan i appen och meddelandet Safe-to-fly som berättar att detta skett automatiskt. Du kan också ändra positionen under en flygning som du kan se här.

Bonustips

I DJI GO-appen finns flera inställningar som är bra att känna till. Du kan också använda din fjärrkontroll för att ta hem din drönare även om din mobil eller app krånglar.

  • Under inställningar i appen kan du slå på Beginner mode som gör att drönaren håller sig i närheten av dig.
  • Ställ in Return-to-home Altitude till en bra höjd så att drönaren inte åker in i träd och byggnader om du kallar hem den.
  • Du kan ställa in de lagliga begränsningarna 120 meter upp och 500 meter bort så att du alltid håller dig inom lagens angivna avstånd.
  • Vissa modeller har en RTH-knapp (Return To Home) på fjärrkontrollen. Men har du standardmodellen så saknas den. Istället kan du då under flygning dra spaken i övre vänstra hörnet fram och tillbaka 2 gånger.

Är det twinstagrammande eller intweets som politikerna använder – och borde de använda det överhuvud taget?

Inspireras svenska politiker av Donald Trump i sättet att använda Instagram och Twitter? Är det bra att de överhuvudtaget är på sociala medier, eller skulle de låta bli?

Noterar i spåren av den debatt som rasat kring Transportstyrelsen att välkända politiker använder Twitter för att säga A och länkar till Instagram för att säga B. Vad kallas detta? Twinstagrammande eller intweetande? (A1, B2, A2, B2)

Någon som sett detta i fler branscher, kretsar eller är det ett mer allmänt spritt sätt att kroka ihop de två plattformarna?

Men borde de överhuvudtaget använda sociala medier för att kommunicera med befolkning och media?

I morse hörde jag Dagens Nyheters chefredaktör Peter Wolodarski säga att det var bra att Stefan Löfven höll sig borta från Twitter och gav situationen lite eftertanke. Och jag håller med.

I diskussionen dök då USA upp som ett skräckexempel.

I USA noterar jag även att Donald Trump använder tweets och insta ihoplänkat som politikerna i Sverige. Är det därifrån trenden kommer? Här ett exempel på när parodin passerats och blivit nästan obehaglig:

Jag är kluven. Å ena sidan är jag inte intresserad av den smått bisarra offentliga nätdebatt som Donald Trump kan exemplifiera. Å andra sidan är jag en förespråkare av en rak, snabb och ofiltrerad kommunikation direkt från källan också. Men gärna med eftertänksamhet först.

Vad tycker du?

Foto: Ingemar Edfalk, från Riksdagens pressbilder. Hashtags tillagda av mig.

Vad gör Johan Stael von Holstein för fel på Linkedin?

Trots över 10 000 kontakter på Linkedin så upplevs värdet av nätverket lågt. Johan Stael von Holstein undrar hur han skall få det att lyfta och vad han gör för fel? Hur hade du använt så många kontakter på bästa sätt?

Nyligen var Per Holknekt det hetaste som hänt Linkedin sedan starten. Tråk-Linkedin kommer aldrig mer vara sig likt, skrev Resumés bloggare Jörgen Lindqvist och summerade upp varför framgångarna inte låtit vänta på sig:

  • Innehållet är viktigare än kanalen (tvärt emot vad McLuhans mediet är budskapet, men något annat går inte vänta sig från någon som har en content-byrå 🙂 ).
  • Berör människor.
  • Livets sanningar och högre syften.
  • Svaghet är starkt.

Personligen tror jag facit ligger i respekt och kändisskap från det Holknekt uppnått i sin karriär i kombination med det tre sista punkterna. Det går också fundera på om det är Linkedin eller Per Holknekt som är mediet som skapat framgång. Jag kan tänka mig kombinationen och exakt samma innehåll hade inte med säkerhet slagit med ett annat namn bakom tangentbordet.

Idag såg jag ett annat välkänt namn i mitt flöde som ställer en fråga om Linkedin. Johan Stael von Holstein undrar följande, fritt översatt till svenska:

”Jag kopplade just upp mig till mina 10 000 kontakter här på Linkedin. Undrar vad allt detta är till för…  Jag har aldrig fått ett jobberbjudande, endast ett fåtal erbjudanden om att föreläsa men det har varit många entreprenörer som kontaktat mig. Jag känner bara att jag skulle kunna ha åstadkommit så mycket mer, men jag vet inte hur jag skall jobba med denna sajten…”

Bland kommentarerna föreslår någon att Stael von Holstein borde skicka ett måndagsmejl till alla sina kontakter i stället. Någon annan säger att med 10 000 kontakter så är nätverket mer kvantitet än kvalitet och levererar därefter.

Skrollar man neråt i flödet kan vi läsa att han för nio månader sedan berättade om sin frustration för Linkedin.

”Det är häpnadsväckande hur någon kan skapa något så värdelöst, fult och icke-funktionellt som Linkedin. Och de lyckas ständigt göra det sämre. För vem tillverkas denna produkt och vem kan hitta någon nytta i att använda den?”

Jag tycker det är intressant. Åsikten om tekniken vet jag inte om den är så konstruktiv med förklaringar på hur det borde  vara, men i frågan om vad Linkedin är bra för så finns det flera intressanta tankar som väcks hos mig.

  • Vad vill han uppnå och är det Linkedin som är rätt kanal för detta?
  • Om det finns tydliga mål om att få jobb så varför inte skriva det?
  • Med 10 000 fler kontakter än vad jag har borde det finnas en enorm potential att skapa något mer?

Rent konkret hade jag funderat i dessa tre banor för att få ut mer av nätverket:

  1. Jämfört med Holknekts flöde tenderar Stael von Holsteins mer handla om länkar till artiklar om bolag han varit inblandad i. Kanske borde han berätta mer om sina erfarenheter, bra och dåligt, kring varför det gick bra eller dåligt? Leverera mer av det unika mediet sig själv alltså.
  2. Kanske borde han sticka ut hakan mer likt han gör i sin återkomst som krönikör hos Metro, där han menar att Stureplan är hjärtat av Sverige – ”hjärtat av svensk industri, svensk finans, svenskt riskkapital, svenskt entreprenörskap, svensk turism och svensk kultur” – och ta diskussionen eller skapa en rörelse för sin fråga? Men i ett rappare format.
  3. Hur kan han med sitt stora nätverk hjälpa till att lyfta andra? Kanske nås den största tillfredsställelsen genom att just hjälpa andra snarare än att få egna erbjudanden? Som sekundär effekt även boosta sitt personliga varumärke.

Men hur framgångsrikt det är beror såklart på vilket syfte och mål man definierat. För vissa är antalet kontakter målet. För andra att hitta en enda kontakt som går dela erfarenheter med. Personligen handlar det mycket om att få och ge kunskap i de ämnen som intresserar mig.

Vad tänker du? Vad gör Johan Stael von Holstein för fel på Linkedin? Hur skulle du agerat med 10 000 följare i nätverket?