Berättelsen om en anonym och nedlagd blogg

Var sak har sin tid. Det fanns en tid då sociala medier var någonting ganska nytt. Bloggare var det fräscha. Gammelmedierna sjöng på sin sista refräng. Medielandskapet ritades om. I vart fall enligt mig och ytterligare en samling människor. Detta är en kort liten berättelse om en gammal anonym blogg som sedan länge inte finns kvar.

Utan att peka ut någon så fanns det en tid då stora sajter inte ens hade en sökruta på sin webbplats. Det var otänkbart för dem att länka till andra sajter. Inom bloggosfären, som det kallades, var detta obegripligt. Länkar och källhänvisningar var någonting självklart.

Helt plötsligt fanns det ett medielandskap där alternativa röster till de etablerade dök upp. Inom alla möjliga områden. Något av en samlingsplats för det nya innehållet blev Johan Larssons sajt Knuff.se. Där växte det även fram topplistor baserat på olika bloggars popularitet.

Sigge Eklund startade Bloggportalen, som sedan togs över av Aftonbladet. Martin Källström startade Twingly. Två andra tjänster som tog pulsen på bloggosfären.

Trots min övertygelse då – att bloggar var det fräscha och traditionella medier var det gamla – så blev jag ändå smickrad när Ulrika Halvarsson, då på InternetWorld, tipsade om min pryl i tidningen. Samma sak när jag blev tillfrågad av Aftonbladet att skriva en text om framtiden.

Beta Alfa på Aftonbladet.se

Texten här ovanför skrevs 2007. Året då den första iPhonen lanserades i USA. Några av de andra som skrev om framtiden var Nina Åkestam, Alter Ego (vila i frid) och Hans Kullin.

Jag kanske inte var på rätt spår med allt. Men idag känns inte geo-baserade tjänster som science fiction. Och med Apples och Facebooks initiativ för nyheter är inte längre de traditionella sajterna den naturliga startpunkten för nyheter. Sedan 2007 har det hänt mer inom media, kommunikation och ny teknik än vad vi alla kunde ana.

I den svenska bloggosfären fanns det många som var inspirerande för mig. Deeped Strandh, Joakim Jardenberg och Fredrik Wass var tre av dem jag först fick upp ögonen för. Det finns och fanns många fler.

Jag tyckte dessa nya tider var otroligt fascinerande och spännande. Sög i mig allt. Tyckte också det var otroligt roligt att dela med mig av de nyheter jag hittade. Mitt eget nav för detta var min egen blogg. Som du kan se i bilden bloggade jag då under pseudonymen Beta Alfa.

Med undantag för ett fåtal berättade jag inte vem som stod bakom texterna. En person att lita på är Wille WilhelmssonFeber.se. Hans läppar har varit förseglade i många år.

Det började med att jag inte var intresserad av personlig uppmärksamhet. Men ju mer tiden gick blev det ett spännande experiment. Min blogg var inte alls i närheten av de stora bloggarna, men det var ändå en röst inom meta-bloggandet. De som skrev om det nya på nätet.

Jag tyckte helt enkelt att det var intressant att se hur en komplett anonym signatur kunde bygga upp ett visst mått av trovärdighet inom området. Och jag tyckte framförallt att det var väldigt roligt att skriva om allt det nya. Det räckte för mig.

Mitt tempo var högt. Minns att jag hade som rutin att kliva upp lite tidigare på morgonen och skriva ett par inlägg om nyheter. Tempot var så högt att jag minns att det damp in ett mejl med frågan om det verkligen bara var en enda person bakom bloggen. Det var det.

Men det var då. Det höga tempot utspelade sig för ungefär 10 år sedan. Det sista inlägget är skrivet för längesedan. Domänerna har klingat ut. Allt måste ses som preskriberat. Så nu, när de flesta glömt bloggen, passar jag på att berätta att det var jag som rattade den. 🙂

Jag minns inte allt från denna tiden. Har du fler minnen så skriv gärna och länka/retweeta… dela med dig på något sätt.

Den som vill kan följa mig på Twitter istället: @mrkgrd.

2 reaktioner på ”Berättelsen om en anonym och nedlagd blogg”

  1. Hej Magnus, vad roligt att efter alla dessa år få reda på vem det var som var BetaAlfasson! Duvar en viktig hörnpelare i den svenska bloggosfären, en föregångare till alla svenska techbloggar. Du var uppenbar teknikentusiadt men inte oförblindat positiv i all rapportering utan nyanserade alltid rapporteringen vilket jag tror var en stor del i det förtroende du skapade. Tack för omnämnandet och hoppas vi får anledning att ses!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *