Har ni en vinnande kul-tur eller bara ren tur?

Handelsforskaren Malin Sundström bloggar på hos Borås Tidning och skriver om att gå till näringslivet från akademin. Jag fastnade speciellt för dessa ord som hon fått till sig från Göran Carstedt som har en vd-roll inom Ikea så väl som en doktorstitel på sin meritlista.

Kultur är så mycket större än struktur, människor alltid går före organisering och att värderingar är inte en ”mjuk fråga” utan en ”avgörande fråga” för framgång. Utan en väl genomtänkt värderingsgrund i sitt bolag så är ofta framgång resultatet av tur. Men de som tar värderingsfrågor på allvar och har framgång, skördar frukten av ett konsekvent och målmedvetet arbete som kan beskrivas som skicklighet.

Malin lägger till en utmanande samvetsfråga: Känns det som att ditt företag är värderingsstyrt eller är det en arbetsplats som bara har tur?

Kulturen och värderingar kan göra även de bästa strategier helt verkningslösa.

 

Här är innehållet som skapar engagemang på Linkedin

Folk loggar inte in på Linkedin för att fördriva tiden. De är där för att växa professionellt, berättar sajten själva.

Linkedin har kollat med 9000 av sina medlemmar vad de gillar för typ av innehåll att ta del av på sajten. Det finns en del generationsskillnader men i stora drag gäller följande.

5 största skälen till engagemang

  • 62% anger att utbildande och informativt innehåll engagerar dem.
  • 61% understryker att det måste vara relevant.
  • 48% går igång på senaste trenderna.
  • 40% tycker om att bli inspirerade.
  • 38% vill utvecklas inom olika uppgifter.

De ämnen som skapar mest engagemang

  • 89% vill ha trender och nyheter från branschen.
  • 86% tips och lyckade fallstudier.
  • 79% arbetsuppgifter och färdigheter.
  • 78% ledarskap.
  • 75% branschevent.
  • 72% information om produkter och tjänster.
  • 67% perspektiv och berättelser om anställda.

Läs mer här.

Sociala medier saknar betydelse för försäljningen

Även om undantag finns inom exempelvis e-handel så bidrar sociala medier till en mycket liten andel av försäljningen hos svenska börsbolag. 

PMP Marknadskonsult har en hemsida som inte går under devisen ”sharing is caring” för där finns knappt någon information alls. Men deras undersökning publicerad hos Computer Sweden är ändå intressant.

Sociala medier saknar i stort sett betydelse när det gäller försäljning för de 100 börsbolag som ingår i studien. Eller som Mikael Julher, vd på PMP Marknadskonsult uttrycker det:

”Det här vänder upp och ner på rådande uppfattning om sociala mediers betydelse för bolag. Det är klart att de som är verksamma inom exempelvis e-handel utgör undantag, men för merparten av våra svenska börsbolag saknar sociala medier i stort sett betydelse när det gäller att driva försäljning.”

Här följer några resultat från undersökningen:

  • För 2 av 3 av företagen skapas 0-5% av försäljningen med stöd av sociala medier.
  • Ovan skall sättas i relation till att i snitt 13% av marknadsföringsbudgeten läggs på sociala medier.
  • 70% uppger att antalet fysiska kundmöten ökat de senaste tre åren.

Mötet mellan människor skapa förtroende och förtroende leder till affärsrelationer, sammanfattar Mikael Julher.

Min kommentar: Önskvärt vore tillgång till hela rapporten och frågorna som ställdes. Sociala medier kan också ha andra effekter, likt varumärkesbyggande eller rekrytering, för att nämna några saker som inte är direkt försäljning. Samtidigt gillar jag att det finns en sund reality-check i undersökningen.

5 utmärkande drag hos framgångsrika företag

Öppna api:er, dataanalys, startups och intern bimodal utveckling är utmärkande drag hos framgångsrika företag enligt en studie från Gartner.

Nyligen var jag på SEBC och tyckte det var inspirerande att höra Lena Apler från Collector berätta om hur företaget anpassar sig till sin nutid och omvärld. I synnerhet bilden med konkurrenssituationen. På den fanns såklart alla de banker med som vi känner till. Men också aktörer som Apple, Amazon, Facebook och Google. Digitaliseringen förändrar såväl branschbarriärer som spelregler.

Apler nämnde också att man själv får välja – om de är en bank med it, eller it-företag med banktjänster. De har tagit hem all sin it och jobbar i agila team med sin utveckling. Just detta arbetssätt återses när Gartner listar fem saker som utmärker framgångsrika företag. För varje sak ger de dessutom ett råd.

  1. Satsar på öppna api:er.
    Råd: Undersök vilka api:er som är värda att skapa, bygg dem och marknadsför dem bland partners.
  2. Satsar på dataanalys.
    Råd: Lägg kraft på att analysera ostrukturerade data för att göra analyslösningar tillgängliga för partners.
  3. Utvecklar affärskritiska lösningar internt.
    Råd: Identifiera viktiga kompetenser och bygg rätt typ av team, vilket ofta innebär team som sträcker sig utanför it-avdelningen.
  4. Är kompisar med startups
    Råd: Ta kontakt och jobba tillsammans med dem, men överväg även att starta egna eller investera i befintliga.
  5. Delat på sig, blivit bimodala.
    Råd: Satsa på bimodal it och agila arbetssätt som sräcker sig utanför it-avdelningen.

Grafen ovan visar andelen framgångsrika företag som är på spåret med dessa fem. Jämfört med snittet i världen och här i Norden.

Undersökningen omfattar 2 598 cio:er i 93 länder, som tillsammans står för 292 miljarder dollar (cirka 2,5 biljoner kronor) vad gäller it-investeringar. I deras analys framträder då dessa fem saker gällande användandet av modern teknik.

Mer om detta finns hos Computer Sweden.

Så många miljoner kastas bort på retargeting

Sveriges Annonsörer och Demoskop har undersökt svenskarnas syn på och upplevelse av retargeting. Det visar sig att många exponeras för prylar och tjänster som de redan köpt. Pengar i sjön för annonsörerna – som dessutom är kontraproduktivt då det ogillas av de som ser annonserna.

Här följer ett axplock ur rapporten:

  • 9 av 10 svenskar har handlat varor och tjänster på nätet senaste halvåret.
  • 3 av 5 av dessa har sett reklam för samma vara eller tjänst efter sitt köp.
  • För 4 av 5 av dessa har det varit exakt samma vara eller tjänst som visats.
  • I snitt har svensken sett reklam för samma vara eller tjänst 9,5 gånger efter köp, under en period på 2,4 veckor.

De som är positiva till retargeting ser det som anpassade tips och påminnelser.

De negativa ogillar reklam och känner sig bevakade på nätet.

15 procent säger de installerat reklamblockerare på grund av retargeting och 21 procent funderar på att installera det.

Enligt Sveriges Annonsörer är 56 miljoner reklamkronor bortkastade på retargeting per år.

– Dels har vi räknat på hur mycket som annonseras mot konsumenter som ser samma reklam de redan köpt och dels har vi räknat på de som sett samma reklam och dessutom är negativa och då landar vi på 41 till 56 miljoner kronor, vilket är enorma summor och ett enorm spill av marknadsföringsinsatser, säger Anders Ericsson, vd på Sveriges Annonsörer i en kommentar till tidningen Resumé.

Undersökningen genomfördes under maj 2017 då 1041 personer ur svensk allmänhet i åldrarna 18 till 80 år tillfrågades.

 

Så fungerar blockkedjorna som kan förändra transportbranschen för alltid

Blockkedjor kan förändra transportbranschen för alltid. För såväl konsumenter som företagare innebär det att man kan lita på att en förpackning innehåller det tillverkaren lovar och att transporten utförts korrekt. För transportbranschen betyder det minskad byråkrati och att det blir enklare att samarbeta. Samtliga aktörer får säkrare och mer transparenta flöden.

Blockkedjor eller blockchains är ett tekniskt ramverk som används för att bygga applikationer.
Kedjorna är kanske mest kända i samband med den elektroniska valutan Bitcoin. När Bitcoin skapades 2009 säkerställde kedjorna transaktioner över internet, direkt mellan användare utan inblandning av tredje part.

För varuflöden kan det innebära ökad säkerhet och transparens. I kombination med helt nya möjligheter till samarbeten och innovation. Något som kan gynna den egna verksamheten såväl som relationen till slutkund.

En blockkedja är en digital loggbok med händelser från producent via transport till leverans. Varje aktör i kedjan har sin egen kopia av loggen och om någon försöker manipulera informationen så kommer den inte stämma med övriga aktörers kopior och kedjan brister och åtgärder kan vidtas. Endast med övriga aktörers godkännande kan en ändring genomföras.

Informationen som lagras kan också handla om vad transporten består av, kvaliteten, kvantiteten och vem som just nu äger godset. Eller om vem som gjort vad, från ax till limpa. Blockkedjor ger en helt annan spårningsmöjlighet än dagens gods- och paketspårningar.

Normalt brukar det finnas en central aktör som koordinerar, lagrar och garanterar säkerheten i information. Blockkedjor är helt decentraliserade. Alla aktörer har en kopia på loggen, som är säker i sig själv. En hisnande tanke. Tänk dig t.ex ett bilregister utan en central part och all historik om ägare, service, reparationer och körsträckor istället finns i en blockkedja. Eller en färdigförpackad maträtt där du kan få veta allt om vem som gjort vad, var och att det gjorts korrekt.

Handelsjätten Walmart har gjort lyckade tester just med livsmedel där matens ursprung och resa blir transparent. Spårbarheten omfattar alla aktörer som är inblandade. Det gör att man kan garantera att innehållet i en förpackning är det som står i innehållsförteckningen och att varan hanterats så miljöeffektivt som möjligt längs hela kedjan.

Vid Lunds Universitet vill de göra transportbranschen transparent så att åkerier kan visa att de följer regler och avtal samt att de använder miljöeffektiva fordon. I dag finns till exempel inget som garanterar att ekologiska varor transporterats på ett etiskt och hållbart sätt, blockkedjor kan lösa det problemet.

Regler och avtal för kedjan och dess händelser definieras i ett så kallat smart kontrakt. Till exempel för att en vara ska skickas först när pengar är mottagna, eller att transportören blir ersättningsskyldig om godset understiger en viss temperatur. Blocken kan också innehålla leveransinstruktioner, tulldeklarationer, kvittenser och andra administrativa uppgifter.

Möjligheten att koppla samman digitala världen med den fysiska genom sensorer och smarta kontrakt som definierar regler kring godset bäddar för en kommande explosion av innovationer.

Utöver ökad konsumentsäkerhet får transportbranschen minskad administration och all pappershantering försvinner. Det är ingen tvekan om att blockkedjor har potentialen att förändra framtidens logistik på ett sätt som gynnar alla.

Så fungerar blockkedjor

Information och händelser från producent till slutkund lagras i block som sammanfogas till en kedja. För varje block tar man fram en så kallad hashnyckel. En unik kombination av bokstäver och siffror, ungefär som en kontrollsiffra, för det som finns i blocket. Manipuleras innehållet så stämmer inte längre nyckeln.

När en ny händelse eller information skall läggas till i kedjan, eller loggen, så tar man den informationen tillsammans med föregående blocks hashnyckel och kör genom algoritmen på nytt. Då får även detta block en unik hashnyckel, vilket säkrar både innehållet och ordningen i kedjan.

Som en extra säkerhet kan alla nycklar som ingår i kedjan också sammanfogas och köras genom algoritmen. Då får man en hashnyckel som säkerställer innehållet i precis hela kedjan.

 

En snarlik artikel är även publicerad i Logistikmagasinet.

Du trodde drönare för post och paket var något nytt?

Tekniken har gått framåt. Typen av bränsle också. Men redan 1936 försökte man sig på att skicka försändelser med obemannade farkoster. Resultatet kanske dock inte blev så lyckat. 🙂

Systemen som fattar egna beslut

Logistikmagasinet 2 2016, Industri 4.0
I senaste numret av Logistikmagasinet skriver jag om Industri 4.0. Något som förespråkas från flera håll, inte minst tyskt och svenskt. I grunden handlar det om en allt mer uppkopplad industri som går från linjära processer till ett nätverk. Moment i dagens processer blir noder i nätet. Men informationslagret öppnar upp för helt nya tjänster. Du läser hela artikeln här.

Berättelsen om en anonym och nedlagd blogg

Var sak har sin tid. Det fanns en tid då sociala medier var någonting ganska nytt. Bloggare var det fräscha. Gammelmedierna sjöng på sin sista refräng. Medielandskapet ritades om. I vart fall enligt mig och ytterligare en samling människor. Detta är en kort liten berättelse om en gammal anonym blogg som sedan länge inte finns kvar.

Utan att peka ut någon så fanns det en tid då stora sajter inte ens hade en sökruta på sin webbplats. Det var otänkbart för dem att länka till andra sajter. Inom bloggosfären, som det kallades, var detta obegripligt. Länkar och källhänvisningar var någonting självklart.

Helt plötsligt fanns det ett medielandskap där alternativa röster till de etablerade dök upp. Inom alla möjliga områden. Något av en samlingsplats för det nya innehållet blev Johan Larssons sajt Knuff.se. Där växte det även fram topplistor baserat på olika bloggars popularitet.

Sigge Eklund startade Bloggportalen, som sedan togs över av Aftonbladet. Martin Källström startade Twingly. Två andra tjänster som tog pulsen på bloggosfären.

Trots min övertygelse då – att bloggar var det fräscha och traditionella medier var det gamla – så blev jag ändå smickrad när Ulrika Halvarsson, då på InternetWorld, tipsade om min pryl i tidningen. Samma sak när jag blev tillfrågad av Aftonbladet att skriva en text om framtiden.

Beta Alfa på Aftonbladet.se

Texten här ovanför skrevs 2007. Året då den första iPhonen lanserades i USA. Några av de andra som skrev om framtiden var Nina Åkestam, Alter Ego (vila i frid) och Hans Kullin.

Jag kanske inte var på rätt spår med allt. Men idag känns inte geo-baserade tjänster som science fiction. Och med Apples och Facebooks initiativ för nyheter är inte längre de traditionella sajterna den naturliga startpunkten för nyheter. Sedan 2007 har det hänt mer inom media, kommunikation och ny teknik än vad vi alla kunde ana.

I den svenska bloggosfären fanns det många som var inspirerande för mig. Deeped Strandh, Joakim Jardenberg och Fredrik Wass var tre av dem jag först fick upp ögonen för. Det finns och fanns många fler.

Jag tyckte dessa nya tider var otroligt fascinerande och spännande. Sög i mig allt. Tyckte också det var otroligt roligt att dela med mig av de nyheter jag hittade. Mitt eget nav för detta var min egen blogg. Som du kan se i bilden bloggade jag då under pseudonymen Beta Alfa.

Med undantag för ett fåtal berättade jag inte vem som stod bakom texterna. En person att lita på är Wille WilhelmssonFeber.se. Hans läppar har varit förseglade i många år.

Det började med att jag inte var intresserad av personlig uppmärksamhet. Men ju mer tiden gick blev det ett spännande experiment. Min blogg var inte alls i närheten av de stora bloggarna, men det var ändå en röst inom meta-bloggandet. De som skrev om det nya på nätet.

Jag tyckte helt enkelt att det var intressant att se hur en komplett anonym signatur kunde bygga upp ett visst mått av trovärdighet inom området. Och jag tyckte framförallt att det var väldigt roligt att skriva om allt det nya. Det räckte för mig.

Mitt tempo var högt. Minns att jag hade som rutin att kliva upp lite tidigare på morgonen och skriva ett par inlägg om nyheter. Tempot var så högt att jag minns att det damp in ett mejl med frågan om det verkligen bara var en enda person bakom bloggen. Det var det.

Men det var då. Det höga tempot utspelade sig för ungefär 10 år sedan. Det sista inlägget är skrivet för längesedan. Domänerna har klingat ut. Allt måste ses som preskriberat. Så nu, när de flesta glömt bloggen, passar jag på att berätta att det var jag som rattade den. 🙂

Jag minns inte allt från denna tiden. Har du fler minnen så skriv gärna och länka/retweeta… dela med dig på något sätt.

Den som vill kan följa mig på Twitter istället: @mrkgrd.

Värdekedjan ersätts av värdenätverk

Värdenätverk
Tidigare i år kom en rapport från Capgemeni och The Consumer Goods Forum. Den handlar om hur värdekedjor nu ersätts av värdenätverk. Insikter är insamlade från företag som Unilever, Nestle, Coca-Cola, Carlsberg, Johnson & Johnson och Proctor & Gamble, för att nämna några. Här är några av rapportens höjdpunkter. Den intresserade läser med fördel originalet.

Vägen till ett köp är inte längre linjär. Den kan involvera sociala medier, appar, sökmotorer och butiksbesök. Köpet kan ske både i butiken eller digitalt. Konsumenterna är allt mindre intresserade av traditionella reklammedier (tv, radio, tidningar) och har större tilltro till deras sociala nätverk online.

Konsumenter förväntar sig att företag skapar innehåll och erbjudanden som är relevanta för dem. De kräver också information som är uppdaterad och tillgänglig gällande produkter, deras innehåll och dess framställning.

Värdekedjorna som skapats de senaste åren har fokuserat på effektivitet. Men de är linjära och består av silos. Att reagera på förändringar går långsamt och trögt. De är också dåligt anpassade för att svara upp mot flexibilitet och flera behov samtidigt.

Understanding value chains has been central to growth in our industry for 30 years. Dramatic changes in consumer behaviour, business innovation, demographics and economics mean value chains will no longer meet business goals as they once did. As a result, future success will increasingly require a shift from traditional, linear value chains towards more collaborative value networks.

Rapporten från Capgemeni lyfter fram tre områden som behöver upp på varje aktörs strategiska agenda.

  1. Konsumentengagemang.
    Vara delaktig i dialog med konsumenterna.
  2. Transparens.
    Informera konsumenterna om produkterna, dess innehåll och deras påverkan på samhället och miljön.
  3. Sista milen. Både till butik och direkt till konsumenten.
    Undersöka möjligheterna till samarbeten, effektivitet och nöjdare konsumenter.

Värdenätverk kan driva samtliga dessa områden framåt, skriver rapporten. Men det krävs att en kultur som främjar samarbeten anammas. En kultur som omfamnar ny teknik och nya processer. Tillsammans i nätverk kan konsumenten sättas i centrum för framtida tillväxt, som bilden (lånad från rapporten) illustrerar.

En stor möjliggörare till detta är digitaliseringen. Rapporten lyfter fram tre viktiga byggstenar i det ramverk som för utveckligen framåt.

  1. Kundupplevelsen.
    Kundförståelse, nya (digitala) sätt att sälja och gränssnitten.
  2. Operationella processer.
    Digitalisering av dem och göra det enklare att arbeta varsomhelst samt dela kunskap.
  3. Affärsmodell.
    Digitalt lager, digitala tjänster och digital globalisering.

Om vi inte förstår och tar till oss denna förändring kommer det bli svårt att skapa värde och säkra den långsiktiga tillväxten, skriver de i sin sammanfattning.