Grattis på 106-årsdagen Marshall McLuhan

Visste du att sociala medier förutspåddes 35 år före internet uppfanns och alla våra medier i sig själva är viktigare att förstå sig på än själva innehållet de förmedlar? Idag skulle en av de stora kommunikationstänkarna fyllt 106 år.

Idag hyllas och gratuleras Marshall McLuhan på Googles sökmotor. Han levde på jorden 1911-1980 och skulle alltså fyllt 106 år idag om han var med oss fortfarande. Om du likt mig läst lite medie- och kommunikationsvetenskap så har du inte undgått honom. Han har blivit kallad den viktigaste tänkaren sedan Newton, Darwin, Freud och Einstein.

Flera av hans teorier bygger på radio- och tv-medier, men blir än mer aktuella och mitt i prick när vi ser till internet och sociala medier. Här är några tänkvärda uttalanden från McLuhan.

”I den nya globala byn kommer konsumenterna bli producenter”

”Okunskapen om hur vi skall använda ny kunskap växer lavinartat”

”Våra teknologier ligger flera år före oss och vårt tänkande”

”Om den fungerar är den föråldrad”

Tankarna om att medierna gör oss konsumenter till producenter och de krymper världen till en global by hade han alltså redan på 1960-talet.

”Mediet är budskapet”

Det mest kända citatet av dem alla är mediet är budskapet, eller ”the medium is the message” på engelska. Det är också titeln på hans bok – som dock kom tillbaka från tryckeriet med en felstavning. ”The medium is the massage”, något som McLuhan gillade så mycket att han lät det vara kvar.

Boken (som jag önskar jag hade) skall också vara smått fantastiskt utformad. Med tomma sidor blandat med kraftfull grafik. Vissa sidor tryckta så att de måste läsas med en spegel. Helt i min smak! 🙂

Vad menade han då med att mediet är budskapet? I korthet så  menade han att mediet, tekniken som överför meddelandet, är det som förändrar oss, samhället, familjen, arbetet med mera. Det är således viktigare än vad som kommuniceras, själva innehållet. Sättet vi tar emot och sänder information är viktigare än informationen i sig självt. Om du inte förstår mediet förstår du inte heller innehållet.

Videoklippet här ovanför förklarar vad det handlar på på drygt 2 minuter.

Klippet här ovanför ger oss ett resonemang kring Marshall McLuhans teoriers relevans i dagens medielandskap.

 

Så blir din iPhone den perfekta kartan och stigfinnaren för mountainbike och friluftsliv

Sugen på att hitta nya vägar att cykla med din mountainbike? Alltid funderat på om den där stigen du passerar leder någonstans? Genom att rigga din iPhone med rätta kartorna får du svar på de där frågorna.

Om du är som jag och tycker om att röra dig i naturen har du säkert märkt att din telefons kartor inte är mycket att hänga i granen, för att tala skogsspråk. Speciellt när jag cyklar mountainbike är det kul att upptäcka nya stigar och områden.

Den som vill ha en riktigt bra karta för detta kan surfa in hos Lantmäteriet och använda deras topografiska karta. Känner du dig osäker på vad alla symboler betyder så finns en guide här.

Men en karta i datorn är inte mycket att ha mitt ute i skogen. Inte heller de två vanliga kartapparna för iPhone som heter Kartor och Google Maps. Som synes på bilderna här är deras detaljrikedom värdelös när det kommer till grönområden och stigar. Ett alternativ har därför varit att öppna webbläsaren och surfa in på Eniros karta som är lite bättre, som syns i tredje bilden.

Ännu bättre och kanske bästa lösningen är att installera appen Galileo Pro för några tior i din iPhone och komplettera den med en karta som heter Hitta Frilufts (som också kan ses i webbläsaren här).

För att få in denna i din Galileo-app i telefonen kan du använda denna länk och sedan öppna filen i just appen Galileo.

Klickar du på kugghjulet i appen kan du välja mellan flera olika kartkällor (Map Source) och det går lägga till gratis kartor för såväl sjö som fjäll.

Vill du veta mer om detta rekommenderar jag blogginläggen hos In i vildmarken och Kiljano.

”Vi har nått peak butik – var fjärde kommer att få stänga ned före 2025”

Näthandeln ökar över hela världen. I Sverige har den i många år ökat stadigt i jämn takt.  Men nu, när den är uppe i 60 miljarder per år, börjar de årliga ökningarna märkas rejält i butikerna, skriver SVT som refererar till en rapport från Handelns Utredningsinstitut HUI.

HUI räknar med att var fjärde fysisk butik i Sverige kommer att få stänga ned fram till år 2025. Dagligvaruhandeln är undantagen. Antalet anställda i butik kommer minska med mellan 20.000 och 40.000 personer.

– Vi har nått ”peak butik”.  All tillväxt kommer ske på nätet säger Jonas Arnberg, VD på HUI Research.

Enligt deras prognoser kommer nätet att stå för 20-30 procent av all sällanköpshandeln 2025. En betydande andel från utländska sajter som konkurrerar med såväl attraktivt pris som utbud.

Jag har tyvärr inte rapporten men hade velat nyansera teoreirna om showrooming som SVT skriver om. De exemplifierar med en modehandlare som sett kunder prova kläder, gå därifrån och sedan beställa på nätet. Hur vet hen det?

I mina ögon är interaktionen mellan digital och fysisk handel mer komplex än så. Vissa studier menar att webrooming dessutom är större än showrooming. Det vill säga att en vara granskas på nätet – men köpet genomförs i butik. Det kan också vara showrooming där köpet avslutas i  handlarens egen nätbutik.

Med detta försöker jag säga att kampen primärt inte handlar om kanaler. Snarare handlar det om en sylvass konkurrens inom de flesta parametrar. Nu blir den dessutom snabbt allt mer global. Olika kanaler kan däremot av sin natur ha både för och nackdelar i termer av exempelvis skalbarhet och bemötande.

Har ni en vinnande kul-tur eller bara ren tur?

Handelsforskaren Malin Sundström bloggar på hos Borås Tidning och skriver om att gå till näringslivet från akademin. Jag fastnade speciellt för dessa ord som hon fått till sig från Göran Carstedt som har en vd-roll inom Ikea så väl som en doktorstitel på sin meritlista.

Kultur är så mycket större än struktur, människor alltid går före organisering och att värderingar är inte en ”mjuk fråga” utan en ”avgörande fråga” för framgång. Utan en väl genomtänkt värderingsgrund i sitt bolag så är ofta framgång resultatet av tur. Men de som tar värderingsfrågor på allvar och har framgång, skördar frukten av ett konsekvent och målmedvetet arbete som kan beskrivas som skicklighet.

Malin lägger till en utmanande samvetsfråga: Känns det som att ditt företag är värderingsstyrt eller är det en arbetsplats som bara har tur?

Kulturen och värderingar kan göra även de bästa strategier helt verkningslösa.

 

Här är innehållet som skapar engagemang på Linkedin

Folk loggar inte in på Linkedin för att fördriva tiden. De är där för att växa professionellt, berättar sajten själva.

Linkedin har kollat med 9000 av sina medlemmar vad de gillar för typ av innehåll att ta del av på sajten. Det finns en del generationsskillnader men i stora drag gäller följande.

5 största skälen till engagemang

  • 62% anger att utbildande och informativt innehåll engagerar dem.
  • 61% understryker att det måste vara relevant.
  • 48% går igång på senaste trenderna.
  • 40% tycker om att bli inspirerade.
  • 38% vill utvecklas inom olika uppgifter.

De ämnen som skapar mest engagemang

  • 89% vill ha trender och nyheter från branschen.
  • 86% tips och lyckade fallstudier.
  • 79% arbetsuppgifter och färdigheter.
  • 78% ledarskap.
  • 75% branschevent.
  • 72% information om produkter och tjänster.
  • 67% perspektiv och berättelser om anställda.

Läs mer här.

Sociala medier saknar betydelse för försäljningen

Även om undantag finns inom exempelvis e-handel så bidrar sociala medier till en mycket liten andel av försäljningen hos svenska börsbolag. 

PMP Marknadskonsult har en hemsida som inte går under devisen ”sharing is caring” för där finns knappt någon information alls. Men deras undersökning publicerad hos Computer Sweden är ändå intressant.

Sociala medier saknar i stort sett betydelse när det gäller försäljning för de 100 börsbolag som ingår i studien. Eller som Mikael Julher, vd på PMP Marknadskonsult uttrycker det:

”Det här vänder upp och ner på rådande uppfattning om sociala mediers betydelse för bolag. Det är klart att de som är verksamma inom exempelvis e-handel utgör undantag, men för merparten av våra svenska börsbolag saknar sociala medier i stort sett betydelse när det gäller att driva försäljning.”

Här följer några resultat från undersökningen:

  • För 2 av 3 av företagen skapas 0-5% av försäljningen med stöd av sociala medier.
  • Ovan skall sättas i relation till att i snitt 13% av marknadsföringsbudgeten läggs på sociala medier.
  • 70% uppger att antalet fysiska kundmöten ökat de senaste tre åren.

Mötet mellan människor skapa förtroende och förtroende leder till affärsrelationer, sammanfattar Mikael Julher.

Min kommentar: Önskvärt vore tillgång till hela rapporten och frågorna som ställdes. Sociala medier kan också ha andra effekter, likt varumärkesbyggande eller rekrytering, för att nämna några saker som inte är direkt försäljning. Samtidigt gillar jag att det finns en sund reality-check i undersökningen.

5 utmärkande drag hos framgångsrika företag

Öppna api:er, dataanalys, startups och intern bimodal utveckling är utmärkande drag hos framgångsrika företag enligt en studie från Gartner.

Nyligen var jag på SEBC och tyckte det var inspirerande att höra Lena Apler från Collector berätta om hur företaget anpassar sig till sin nutid och omvärld. I synnerhet bilden med konkurrenssituationen. På den fanns såklart alla de banker med som vi känner till. Men också aktörer som Apple, Amazon, Facebook och Google. Digitaliseringen förändrar såväl branschbarriärer som spelregler.

Apler nämnde också att man själv får välja – om de är en bank med it, eller it-företag med banktjänster. De har tagit hem all sin it och jobbar i agila team med sin utveckling. Just detta arbetssätt återses när Gartner listar fem saker som utmärker framgångsrika företag. För varje sak ger de dessutom ett råd.

  1. Satsar på öppna api:er.
    Råd: Undersök vilka api:er som är värda att skapa, bygg dem och marknadsför dem bland partners.
  2. Satsar på dataanalys.
    Råd: Lägg kraft på att analysera ostrukturerade data för att göra analyslösningar tillgängliga för partners.
  3. Utvecklar affärskritiska lösningar internt.
    Råd: Identifiera viktiga kompetenser och bygg rätt typ av team, vilket ofta innebär team som sträcker sig utanför it-avdelningen.
  4. Är kompisar med startups
    Råd: Ta kontakt och jobba tillsammans med dem, men överväg även att starta egna eller investera i befintliga.
  5. Delat på sig, blivit bimodala.
    Råd: Satsa på bimodal it och agila arbetssätt som sräcker sig utanför it-avdelningen.

Grafen ovan visar andelen framgångsrika företag som är på spåret med dessa fem. Jämfört med snittet i världen och här i Norden.

Undersökningen omfattar 2 598 cio:er i 93 länder, som tillsammans står för 292 miljarder dollar (cirka 2,5 biljoner kronor) vad gäller it-investeringar. I deras analys framträder då dessa fem saker gällande användandet av modern teknik.

Mer om detta finns hos Computer Sweden.

Så många miljoner kastas bort på retargeting

Sveriges Annonsörer och Demoskop har undersökt svenskarnas syn på och upplevelse av retargeting. Det visar sig att många exponeras för prylar och tjänster som de redan köpt. Pengar i sjön för annonsörerna – som dessutom är kontraproduktivt då det ogillas av de som ser annonserna.

Här följer ett axplock ur rapporten:

  • 9 av 10 svenskar har handlat varor och tjänster på nätet senaste halvåret.
  • 3 av 5 av dessa har sett reklam för samma vara eller tjänst efter sitt köp.
  • För 4 av 5 av dessa har det varit exakt samma vara eller tjänst som visats.
  • I snitt har svensken sett reklam för samma vara eller tjänst 9,5 gånger efter köp, under en period på 2,4 veckor.

De som är positiva till retargeting ser det som anpassade tips och påminnelser.

De negativa ogillar reklam och känner sig bevakade på nätet.

15 procent säger de installerat reklamblockerare på grund av retargeting och 21 procent funderar på att installera det.

Enligt Sveriges Annonsörer är 56 miljoner reklamkronor bortkastade på retargeting per år.

– Dels har vi räknat på hur mycket som annonseras mot konsumenter som ser samma reklam de redan köpt och dels har vi räknat på de som sett samma reklam och dessutom är negativa och då landar vi på 41 till 56 miljoner kronor, vilket är enorma summor och ett enorm spill av marknadsföringsinsatser, säger Anders Ericsson, vd på Sveriges Annonsörer i en kommentar till tidningen Resumé.

Undersökningen genomfördes under maj 2017 då 1041 personer ur svensk allmänhet i åldrarna 18 till 80 år tillfrågades.

 

Så fungerar blockkedjorna som kan förändra transportbranschen för alltid

Blockkedjor kan förändra transportbranschen för alltid. För såväl konsumenter som företagare innebär det att man kan lita på att en förpackning innehåller det tillverkaren lovar och att transporten utförts korrekt. För transportbranschen betyder det minskad byråkrati och att det blir enklare att samarbeta. Samtliga aktörer får säkrare och mer transparenta flöden.

Blockkedjor eller blockchains är ett tekniskt ramverk som används för att bygga applikationer.
Kedjorna är kanske mest kända i samband med den elektroniska valutan Bitcoin. När Bitcoin skapades 2009 säkerställde kedjorna transaktioner över internet, direkt mellan användare utan inblandning av tredje part.

För varuflöden kan det innebära ökad säkerhet och transparens. I kombination med helt nya möjligheter till samarbeten och innovation. Något som kan gynna den egna verksamheten såväl som relationen till slutkund.

En blockkedja är en digital loggbok med händelser från producent via transport till leverans. Varje aktör i kedjan har sin egen kopia av loggen och om någon försöker manipulera informationen så kommer den inte stämma med övriga aktörers kopior och kedjan brister och åtgärder kan vidtas. Endast med övriga aktörers godkännande kan en ändring genomföras.

Informationen som lagras kan också handla om vad transporten består av, kvaliteten, kvantiteten och vem som just nu äger godset. Eller om vem som gjort vad, från ax till limpa. Blockkedjor ger en helt annan spårningsmöjlighet än dagens gods- och paketspårningar.

Normalt brukar det finnas en central aktör som koordinerar, lagrar och garanterar säkerheten i information. Blockkedjor är helt decentraliserade. Alla aktörer har en kopia på loggen, som är säker i sig själv. En hisnande tanke. Tänk dig t.ex ett bilregister utan en central part och all historik om ägare, service, reparationer och körsträckor istället finns i en blockkedja. Eller en färdigförpackad maträtt där du kan få veta allt om vem som gjort vad, var och att det gjorts korrekt.

Handelsjätten Walmart har gjort lyckade tester just med livsmedel där matens ursprung och resa blir transparent. Spårbarheten omfattar alla aktörer som är inblandade. Det gör att man kan garantera att innehållet i en förpackning är det som står i innehållsförteckningen och att varan hanterats så miljöeffektivt som möjligt längs hela kedjan.

Vid Lunds Universitet vill de göra transportbranschen transparent så att åkerier kan visa att de följer regler och avtal samt att de använder miljöeffektiva fordon. I dag finns till exempel inget som garanterar att ekologiska varor transporterats på ett etiskt och hållbart sätt, blockkedjor kan lösa det problemet.

Regler och avtal för kedjan och dess händelser definieras i ett så kallat smart kontrakt. Till exempel för att en vara ska skickas först när pengar är mottagna, eller att transportören blir ersättningsskyldig om godset understiger en viss temperatur. Blocken kan också innehålla leveransinstruktioner, tulldeklarationer, kvittenser och andra administrativa uppgifter.

Möjligheten att koppla samman digitala världen med den fysiska genom sensorer och smarta kontrakt som definierar regler kring godset bäddar för en kommande explosion av innovationer.

Utöver ökad konsumentsäkerhet får transportbranschen minskad administration och all pappershantering försvinner. Det är ingen tvekan om att blockkedjor har potentialen att förändra framtidens logistik på ett sätt som gynnar alla.

Så fungerar blockkedjor

Information och händelser från producent till slutkund lagras i block som sammanfogas till en kedja. För varje block tar man fram en så kallad hashnyckel. En unik kombination av bokstäver och siffror, ungefär som en kontrollsiffra, för det som finns i blocket. Manipuleras innehållet så stämmer inte längre nyckeln.

När en ny händelse eller information skall läggas till i kedjan, eller loggen, så tar man den informationen tillsammans med föregående blocks hashnyckel och kör genom algoritmen på nytt. Då får även detta block en unik hashnyckel, vilket säkrar både innehållet och ordningen i kedjan.

Som en extra säkerhet kan alla nycklar som ingår i kedjan också sammanfogas och köras genom algoritmen. Då får man en hashnyckel som säkerställer innehållet i precis hela kedjan.

 

En snarlik artikel är även publicerad i Logistikmagasinet.

Du trodde drönare för post och paket var något nytt?

Tekniken har gått framåt. Typen av bränsle också. Men redan 1936 försökte man sig på att skicka försändelser med obemannade farkoster. Resultatet kanske dock inte blev så lyckat. 🙂