Amazon attackeras av Donald Trump – så här stora är de i olika branscher

Är Amazon för stora? Enligt president Donald Trump så gör de stor skada. Här är en liten snabb överflygning över deras marknadsandelar och branschintåg.

Donald Trump Twitter-attackerade nyss Amazon och anklagar företaget för att skada handelsföretag och städer. Många arbetstillfällen försvinner över hela landet, menar presidenten.

Tydligen är ogillandet ömsesidigt och Jeff Bezos tidning Washington Post är inte rädda för att syna Trump i sömmarna. Något presidenten inte är glad över och har fått honom att ofta referera till dem med hashtaggen #AmazonWashingtonPost.

Så här stora är de i olika branscher

Washington Post själva har dock publicerat en artikel nyligen som ställer frågan om Amazon är för stora? En lång artikel som berättar om marknadsandelar. Slutsatsen är ändå ett svar som lyder ”nej” enligt tidningen.

”Much is made of the fact that l than half — 55 percent — of Americans begin their online shopping trips on Amazon. But as Amazon is quick to point out, online sales still account for less than 10 percent of all retail sales, which is the more relevant figure as the line between online and bricks-and-mortar disappears.”

Tidningen fortsätter att förklara att detaljhandel är en sektor, ingen bransch, och menar att Amazon inte alls är den dominant som flera menar. Inom kläder har de 20% av försäljningen online, men endast 7% totalt. Inom hemelektronik kommer de nu vara största handlaren och där kommer de ha 20% av försäljningen. Genom köpet av Diapers.com får de 43% av babyprodukter online, men endast 20% av totalen.

Teorin bakom detta kan alltså summeras med yes, stora på nätet men inte alls lika dominanta sett till detaljhandeln totalt. Slutklämmen är att Google, Apple och Amazon är exempel på disruptiva företag som har förändrat världen – men inget säger att inte även de kan bli distrupted själva – och det måste finnas möjligheter till detta.

Egna varumärken allt större

Techcrunch rapporterar nu att tack vare just hemelektronik och kläder så går det kraftigt framåt för Amazons egna varumärken – och många av dessa berättar inte heller om sig att vara tillverkade av Amazon själva.

AmazonBasics är det största varumärket och sitter på cirka 2000 olika produkter. Där är det ingen tvekan om vem som är tillverkare. Men visste du att Arabella, Beauty Bar, Denala, Lark & Ro, Myhabit, North Eleven, NuPreo och många fler också är deras tillverkning?

Utöver AmazonBasics är ändå Echo, FireTV och Kindle de som omsätter mest under första halvåret 2017.

Söker folk och vill ta ett grepp om kläder, mat och kanske bilar

Och trots Trumps anklagelser kring jobb så söker Amazon 50000 fler att anställa. Men företagsambitioner är inte lågt ställda. De vill ta över klädbranschen,  matbranschen och kanske även bilbranschen, skriver Quartz.

Logistik, e-handel och innovationer

Jag som är e-handels och logistikintresserad kan heller inte undgå att se deras initiativ inom detta område. Att de testar självstyrande drönare och förenklar beställningar med knappar och rösten.

Förutom att expandera med fysiska butiker så har de länge haft ”paketombud” i form av paketautomater. Men visste du att de nu även erbjuder att placera ut dessa där människor bor? Dock en mer öppen infrastruktur.

”The Hub is a different solution than Amazon Locker. Amazon Locker accepts packages purchased on Amazon. Lockers are located in places like convenience and grocery stores. The Hub is a package management system located in residential apartment properties and receives residents’ packages from any sender, not just Amazon. ”

Oavsett vad man tycker om Amazon och deras storlek så är det ett fascinerande och intressant företag.

 

”Vi har nått peak butik – var fjärde kommer att få stänga ned före 2025”

Näthandeln ökar över hela världen. I Sverige har den i många år ökat stadigt i jämn takt.  Men nu, när den är uppe i 60 miljarder per år, börjar de årliga ökningarna märkas rejält i butikerna, skriver SVT som refererar till en rapport från Handelns Utredningsinstitut HUI.

HUI räknar med att var fjärde fysisk butik i Sverige kommer att få stänga ned fram till år 2025. Dagligvaruhandeln är undantagen. Antalet anställda i butik kommer minska med mellan 20.000 och 40.000 personer.

– Vi har nått ”peak butik”.  All tillväxt kommer ske på nätet säger Jonas Arnberg, VD på HUI Research.

Enligt deras prognoser kommer nätet att stå för 20-30 procent av all sällanköpshandeln 2025. En betydande andel från utländska sajter som konkurrerar med såväl attraktivt pris som utbud.

Jag har tyvärr inte rapporten men hade velat nyansera teoreirna om showrooming som SVT skriver om. De exemplifierar med en modehandlare som sett kunder prova kläder, gå därifrån och sedan beställa på nätet. Hur vet hen det?

I mina ögon är interaktionen mellan digital och fysisk handel mer komplex än så. Vissa studier menar att webrooming dessutom är större än showrooming. Det vill säga att en vara granskas på nätet – men köpet genomförs i butik. Det kan också vara showrooming där köpet avslutas i  handlarens egen nätbutik.

Med detta försöker jag säga att kampen primärt inte handlar om kanaler. Snarare handlar det om en sylvass konkurrens inom de flesta parametrar. Nu blir den dessutom snabbt allt mer global. Olika kanaler kan däremot av sin natur ha både för och nackdelar i termer av exempelvis skalbarhet och bemötande.

Förändrade spelregler för handeln som globaliseras och digitaliseras

Filmen Inequality for all är inte helt ny. Den är från 2013. Men fortfarande sevärd. Grunden i filmen är Robert Reichs syn på det amerikanska samhället. Reich är nationalekonom, professor och var Bill Clintons arbetsmarknadsminister.

I filmen visas ett nästan läskigt samband mellan koncentration av inkomster och ekonomisk kollaps. Både 1928 och 2007 fick 1% av befolkningen nästan 25% av inkomsterna. Åren efter dessa toppar, det vill säga 1929 och 2008, kollapsade ekonomin.

Reichs teorier är inte populära överallt. Han blir kallad både det ena och det andra. I grunden menar han att en koncentration av inkomsterna till ett fåtal inte gör att tillgångarna ”sipprar ner” och skapar fler arbetstillfällen och en bättre välfärd. Nyckeln till en välmående ekonomi är istället en välmående medelklass. Men medelklassen lånar till sin konsumtion.

Nog om de privatekonomiska teorierna.

I filmen medverkar även Nick Hanauer. Han var en av de första investerarna i Amazon.com. Fram till 2000 var han rådgivare till styrelsen. I dessa rutor som jag lånat från Netflix ses hur han gör en liknelse med Amazon och övrig detaljhandel.

Inequality for all - Amazon

Amazon har 60000 anställda och säljer för 70-80 miljarder dollar medan traditionella aktörer troligen behöver upp mot 1 miljon anställda för att driva en lika stor försäljning. Deras affärsmodeller, logistik och produktion är så mycket mindre effektiva än hur Amazon.com jobbar.

Inequality for all - Amazon

Under en session får en sal med studenter gissa hur stor andel av Apples iPhone-försäljning som hamnar i USA. De flesta gissar fel. Intäkterna hamnar i allt större andel i Tyskland och Japan än i just USA. Övningen skall illustrera en allt mer globaliserad ekonomi och hur produktion som en gång lämnat landet troligen inte kommer tillbaka. Kommer den tillbaka så kommer den tillbaka som automatiserad, likt hos Amazon.com.

Reich ger åter en känga till USA och dess utbildningssystem. Utan utbildad befolkning blir nationen mer sårbar i denna våg av globalisering och automatisering, menar han.

Men inte ens en effektiv jätte som Amazon.com får stå helt ofredad. Just nu är Jet.com det handelsprojekt som drar till sig allas blickar. De skall inte göra någon vinst på de produkter de säljer. Vi talar alltså om en försäljningsmarginal på noll procent. En färsk kartläggning visar att de är i snitt 9% billigare än Amazon.com.

Jet GoPro
Jet.com vet att priset är en viktig faktor och de har sådant självförtroende i sin prissättning att de till och med visar priset från Amazon.com på sin egen sajt. Som i detta exempel.

Samtidigt är det upp till bevis för Jet.com. Men deras affärsmodell är intressant. Istället för att göra en liten förtjänst på varje vara de säljer räknar de med intäkter i form av en medlemsavgift på 50 dollar per år.

En sak som Jet.com har gemensamt med Amazon.com är att det är en marknadsplats. Ett fenomen som i sig skulle vara värt ett eget blogginlägg. Vi har alla läst om hur Facebook och Apple lanserar nyhetstjänster. Nu tycks Aftonbladet också vara inne på det spåret. Att vara en marknadsplats för nyheter. Med detta sagt, oavsett om det handlar om varor eller medieinnehåll, så tycks det i den digitala tiden inte vara ett krav på varken lagerlokal eller tryckpress för att bli en aktör att räkna med. Mycket viktigare är plattformen och kundrelationen.

Här i Sverige då? Berör all denna amerikanska statistik oss? Svensk statistik visar att den nog gör det. Helt nyligen släpptes siffror från Arbetsförmedlingen. Andelen varsel i Svensk handel har nästan fördubblats under första halvåret 2015 visar de.

– Den pågående strukturomvandlingen med digitalisering och prispress minskar lönsamheten. Om vi inte hanterar digitaliseringens möjligheter bra, blir den ett hot. E-handeln är detaljhandelns största utmaning någonsin. För att branschen ska kunna behålla sin konkurrenskraft behöver fysiska och digitala butiker integreras, säger Lena Larsson som är vd på Handelns Utredningsinstitut (HUI).

Jag tror att Lena Larsson har rätt i sak gällande strukturomvandling och digitalisering. Men det är inte hela sanningen. En del är såklart den politiska debatten om arbetsgivaravgifter. Men en betydande pusselbit är också generell lönsamhet och realisationer, som jag skrev om i ett tidigare inlägg här. Oavsett om det är köp på nätet eller i butik.

E-handeln får ibland utgöra syndabock när butiker stängs. Men tanken har slagit mig att det snattas för mer i Sverige än vad det säljs böcker för på nätet. Eller för mer än vad snabbväxarna heminredning, sport och leksaker säljer för gemensamt under ett år. Vad som kanske är än mer intressant är att e-handeln från utlandet nästan är tre gånger så stor som snatteriet och omsätter mer pengar än någon enskild bransch gör på nätet i Sverige.

För att sammanfatta denna kombinerade filmrecension och handelsspaning så tror jag att vi går både en spännande och dramatisk framtid till mötes. Att säga att e-handeln är dum mot butikerna är att förenkla verkligheten. Här måste man välja väg tror jag. Butik, e-handel eller bägge. Och göra det bra. Med kunden i fokus.

Den mer omfattande verkligheten bör istället sammanfattas med globalisering, digitalisering och automatisering. En undersökning gjord av Boston Consulting Group för något år sedan såg dessutom samband med lönsamhet, tillväxt och digital mognad.

Inte heller skall man glömma relationen med konsumenterna. Nyligen kunde vi läsa att unga svenskar kan tänka sig göra bankaffärer med företag de gillar, som Google, Apple och Spotify. Även detta ett mycket intressant konstaterande.

Så.. se gärna filmen och reflektera en stund, så här i semestertider. Exempelvis på hur svensk handel skall konkurrera med Amazon.com som mäter och automatiserar allt. Eller mot Jet.com som skall sälja allting till inköpspris.