Världen förändras med 5G – nästa generations mobilnätverk

Nästa generations mobilnätverk förändrar möjligheterna för många branscher. Transporter, logistikflöden och fordon med eller utan förare är några av dem. Plötsligt kan vi koppla ihop infrastruktur, fordon och gods i realtid, vilket ger helt nya möjligheter till effektiva, säkra och smarta transportsystem.

Den första generationen mobilnätverk 1G kom på 1970-talet och var analogt. 2G kom på 1980-talet och var digitalt. Bägge med fokus på röstsamtal i telefoner. Med 3G på 1990-talet kom surf och internet till våra mobiler. Med nuvarande 4G har farten ökat rejält på datatrafiken.

Men nu kommer 5G med nya fartrekord. Dessutom introduceras en mängd ytterligare förbättringar. Detta tillsammans bygger en ny grund för smarta system.

Redan idag finns cirka 25 miljarder uppkopplade enheter i världen. Inom bara två år beräknas antalet vara fördubblat till 50 miljarder. En bidragande faktor är fordonsbranschen som talar om V2X som står för ”vehicle to everything”. Fordonet kopplas upp till nätverk, gångtrafikanter, andra bilar och infrastrukturen i sig självt.

Men även godset på bilarna kan bli uppkopplat.

Med sensorer kan allting spåras och övervakas. Bilarna kan själva rapportera in om de behöver service och reparation och boka tid och plats för detta vid lämplig plats utmed rutten. Vid behov kan uppdateringar av programvara laddas ned samtidigt som bilarna är ute och rullar. Varuägare kan övervaka så att deras saker är på rätt bil, på rätt plats, med rätt temperatur och att inga skador har uppstått.

Det pågår många initiativ med fordon som styrs på distans eller är självkörande. För detta krävs det blixtsnabb kommunikation både via mobilnätet och mellan olika fordon.

Flera av sakerna ovan kan vi redan se idag.

Men med den explosion av nya enheter som behöver uppkoppling, med större krav dessutom, så räcker inte dagens nätverk till. Det är där 5G-tekniken för med sig ett antal stora fördelar.

Mängden information som kan överföras per sekund brukar kallas bandbredd. Enheten är bits per sekund. Med 3G gick det överföra 2 megabits per sekund. Med 4G ökade detta 100 gånger till 200 megabits. Hastigheten för 5G ökar farten ytterligare 100 gånger till hela 20 gigabits per sekund.

Med 5G kommer också nya möjligheter att använda fler luckor i det begränsade frekvensutrymmet för trådlös överföring. Några kommer att reserveras för kritiska ändamål som fordon, industri och sjukvård som behöver extra tillförlitlig överföring.

En antenn idag strålar åt alla håll, ungefär som en glödlampa vars flödande ljus lyser upp ett helt rum. 5G är mer effektivt och fungerar mer som en spotlight. En tunn koncentrerad stråle riktas endast mot den enhet som behöver den. Då krävs upp till 90 procent mindre energi, som i sin tur kan ge enheterna längre driftstid utan batteribyte eller laddning.

Den nya tekniken stödjer dessutom upp till en miljon uppkopplade enheter per kvadratkilometer, vilket är välkommet med tanke på den fördubbling av enheter som kommer inom kort.

Den viktigaste nyheten med 5G är den minskade fördröjningen i kommunikationen från att något händer till dess att signalen når fram dit den ska och en åtgärd kan vidtas.

I 3G-näten var fördröjningen 100 millisekunder. I dagens 4G-nätverk har den halverats till 50 millisekunder. Med 5G kryper den ner till minimala 1 millisekund. Detta är riktigt nära realtid.

Den minskade fördröjningen kan vara skillnad mellan liv och död i trafiken. Ett fordon som färdas i 100 km/tim hinner färdas 1,4 meter innan någonting händer med en 4G-fördröjning. Med 5G-tekniken krymper detta avstånd ner till endast 2,8 centimeter!

5G möjliggör också att enheter och fordon kommunicerar direkt med varandra utan att gå via mobilnätet. Då kan fordon ute på vägarna rada upp sig för exempelvis kolonnkörning och köra ännu tätare och mer energieffektivt än idag tack vara den minimala fördröjningen.

Vad vi får då är inte bara självkörande bilar – vi får bilar som automatiskt samarbetar med varandra i realtid i trafiken. De kan också samarbeta med infrastrukturen. På detta sätt kan smarta transportsystem byggas upp som inte är reaktiva som mycket i trafiken är idag.

En buss eller en lastbil kan få sin fart anpassad till en grön våg av trafikljus. Räddningstjänst och ambulans kan beredas fri väg långt innan deras blåljus och sirener märks. Trafikproppar kan lösas upp om bilarna börjar koordineras för ett jämnt flöde.

Det finns alltså en mängd tillämpningar som kan tas fram. 5G-tekniken levererar den säkerhet, tillförlitlighet och prestanda som krävs – något som nu dessutom blir möjligt i realtid.

Artiklen är även publicerad i Logistikmagasinet #1 2018.

AI – superintelligens i människans tjänst?

Begreppet artificiell intelligens (AI) är inte nytt, men är idag något som skrivs och debatteras om allt oftare. Maskinerna blir smartare och lär sig lösa problem själva. Resultatet är effektivare verksamheter och bättre analyser. Samtidigt varnas det för att detta kan vara ett hot mot mänskligheten. Här får du en överblick i ämnet.

AI är i praktiken datorer eller maskiner som efterliknar mänskligt tänkande och är ett samlingsnamn för en mängd tekniker som exempelvis maskinlärning och datorer som tolkar text, röst, bild och video.

Sinnebilden för många är robotar och science fiction, fast redan idag använder du AI kanske utan att veta om det. Siri i iPhone, rekommendationer på film, musik och varor i Netflix, Spotify eller i nätbutiken, när du söker på Google eller när din kamera känner igen ett ansikte är alla exempel på AI.

Begreppet myntades redan 1956 av datavetaren John McCarthy. Då funderade man kring möjligheterna att beskriva mänsklig inlärning och intelligens på ett sätt så att datorer kan använda samma logik.

Smarta maskiner kom ännu tidigare. 1949 programmerade ingenjören Claude Shannon en dator som kan spela schack. IBM:s schackdator Big Blue besegrade dåvarande världsmästaren Garry Kasparov 1997. IBM utvecklade även systemet Watson som vann amerikanska Jeopardy 2011.

Men varför har det blivit ett buzzword nu? En anledning är tillgång till data. Idag har vi enorma mängder. 90 procent av all världens data har producerats de senaste två åren. Dessutom har vi aldrig förr kunnat hantera och lagra data så billigt och effektivt som nu.

Ytterligare en anledning är genombrottet förra året då Googles dataprogram AlphaGo besegrade sydkoreanen Lee Sedol i brädspelet go. Datorn vann över en av de bästa i världen med 4–1. Antalet möjliga drag i spelet Go är enormt. Traditionell teknik som går ut på att testa alla möjliga drag fungerar inte. Man måste se mönster och använda erfarenhet, något som varit människans fördel fram till nu.

Men AlphaGo lyckades genom att få spelets relativt enkla regler definierade och data från mängder verkliga matcher att analysera. Sedan tränade den i miljontals partier mot sig själv. Systemet fick alltså erfarenheter och tränade upp sig själv för att se de mönster som krävdes för att vinna.

Det är viktigt att poängtera att detta inte är som de gamla specialbyggda schackdatorerna som bara kan en sak. Detta är ett generellt AI som kan lära sig andra uppgifter också. Nyheten slog ned som en bomb i AI-världen. Framstegen kom fem till tio år tidigare än vad någon trott.

Vi befinner oss nu i ett skifte där specialbyggda maskiner med fördefinierade regler som är bra på en sak, ersätts av system som kan lära sig flera olika saker på egen hand, dessutom byggda med standardiserade hård- och mjukvaror.

Ett gammaldags sätt att programmera är att ta en specifikation, göra ett program, få feedback från användare och kunder, rätta buggarna och bygga vidare på ett system som växer sig allt mer snårigt med allt mer kod. Det nya sättet handlar om att utgå från en självinlärningsalgoritm och mata den med mängder av data som systemet kan lära sig av.

Inom transportvärlden kan det handla om att föda systemet med alla historiska data man har om utförda transporter. Vikter, volymer, kollin, adresser, tidpunkter, datum, fordon, kostnader, avvikelser, åtgärder med mera. Sedan fortsätter man föda det med nya data. Ju fler transportuppdrag som utförs – desto fler lärdomar och desto mer intelligent system för varje dag.

Systemet bygger då inte på algoritmer och tumregler. Det blir en svart låda som på mycket välgrundade erfarenheter exempelvis kan beräkna ledtider och priser för fraktuppdrag. Men även användas för att göra prediktiva analyser för resursplanering och förbättringar.

Redan idag har många företag mängder av data i sina system men få använder den för att analysera och förbättra sin verksamhet. Ofta finns ett så kallat data-gap mellan IT som förvaltar informationen och andra funktioner som sälj, marknad, HR och ekonomi som skulle ha nytta av den.

Här börjar AI för analys dyka upp. Program som letar efter mönster, trender och avvikelser och kanske hittar saker som man själv inte var medveten om. Exempel på detta är att hitta mönster kring tappade kunder, nya affärsmöjligheter till merförsäljning och effektiviseringar.

I en artikel i The Economist kan vi läsa hur tyska nätbutiken Otto använde AI för att analysera tre miljarder historiska transaktioner baserat på 200 parametrar. Nu kan man på Otto med 90 procent tillförlitlighet förutse vad som kommer säljas de närmsta 30 dagarna. Systemet sköter självt en del av inköpen. Lagret har kunnat minskas med 20 procent och de har två miljoner färre kundreturer varje år.

Svenska exempel finns också. Stena Line ser AI som fundamentet i sin digitalisering. Senast 2021 ska hela företaget vara assisterat av tekniken. ”Ytterst handlar det om överlevnad”, säger Amer Mohammed som är Head of Digital Innovation till tidningen CIO. En snabbföränderlig värld, ny konkurrens, effektivitet och kundfokus är ord han kopplar till projektet.

AI väcker också stora frågor i förhållande till samhälle, arbetsliv och människa. Vad ska vi göra om datorer kan göra allting bättre? System börjar dyka upp för att automatisera, tolka bilder, sortera bort brus, föreställa sig saker, konstruera planer och förstå konsekvenser av beslut.

Redan idag kan datorer lösa visuella problem genom att ”titta på dem” och datorer klår den genomsnittlige amerikanen i standardiserade intelligenstester. Datorernas intelligens förutspås öka exponentiellt de kommande åren när systemen själva gör sig smartare och smartare.

Här kommer också alla frågorna, varningarna och kritiken.

Det sägs att en av de få saker vi människor fortfarande är bäst på är att vara kreativa. Men alla känner sig inte kreativa och föredrar ett jobb med rutiner. Och vilken nytta tillför chefer som tar beslut på magkänsla och tyckande istället för fakta? Vad händer om maskinerna tar över dessa jobb? Vad händer med affärsmodeller och skattesystem som bygger på mänskligt utfört arbete?

En annan fråga är vem som ska få äga all denna superintelligens? Kan företag som Google, Facebook och Amazon få göra det? Vad händer med konkurrensen? Borde den istället ägas av stater eller göras fri för vem som helst att använda för absolut störst nytta? Vad händer om intelligensen får för sig att den vill äga sig själv och skapar en egen agenda?

Bland kända kritiker finns forskaren Stephen Hawking och entreprenören Elon Musk, VD för Tesla. De menar att vi inte kan förutse konsekvenserna och att det är vårt största existentiella hot hittills, något som måste hanteras innan det är försent.

De som anser att pratet om faror är överdrivet menar att det inte handlar om människa mot maskin. Det handlar om människa och maskin som hjälper varandra mot olika problem. Att AI borde betyda Augmented (förstärkt) Intelligence. Superintelligens i människans tjänst.

Samtidigt som effekterna är och kommer vara stora, är det viktigt att understryka att det inte handlar om magi. Snarare hårt arbete som företag troligen måste ta itu med för att behålla sin konkurrenskraft, något som redan nu händer och ökar globalt enligt undersökningar från Forrester.

Rådet är att börja med de lägst hängande frukterna och tydligt definiera vad man vill uppnå. Men teknisk komplexitet får aldrig bli en ursäkt att slippa ta ansvar, är Forresters tydliga budskap.

 

Artikeln har publicerats i Logistikmagasinet september 2017.

Så fungerar blockkedjorna som kan förändra transportbranschen för alltid

Blockkedjor kan förändra transportbranschen för alltid. För såväl konsumenter som företagare innebär det att man kan lita på att en förpackning innehåller det tillverkaren lovar och att transporten utförts korrekt. För transportbranschen betyder det minskad byråkrati och att det blir enklare att samarbeta. Samtliga aktörer får säkrare och mer transparenta flöden.

Blockkedjor eller blockchains är ett tekniskt ramverk som används för att bygga applikationer.
Kedjorna är kanske mest kända i samband med den elektroniska valutan Bitcoin. När Bitcoin skapades 2009 säkerställde kedjorna transaktioner över internet, direkt mellan användare utan inblandning av tredje part.

För varuflöden kan det innebära ökad säkerhet och transparens. I kombination med helt nya möjligheter till samarbeten och innovation. Något som kan gynna den egna verksamheten såväl som relationen till slutkund.

En blockkedja är en digital loggbok med händelser från producent via transport till leverans. Varje aktör i kedjan har sin egen kopia av loggen och om någon försöker manipulera informationen så kommer den inte stämma med övriga aktörers kopior och kedjan brister och åtgärder kan vidtas. Endast med övriga aktörers godkännande kan en ändring genomföras.

Informationen som lagras kan också handla om vad transporten består av, kvaliteten, kvantiteten och vem som just nu äger godset. Eller om vem som gjort vad, från ax till limpa. Blockkedjor ger en helt annan spårningsmöjlighet än dagens gods- och paketspårningar.

Normalt brukar det finnas en central aktör som koordinerar, lagrar och garanterar säkerheten i information. Blockkedjor är helt decentraliserade. Alla aktörer har en kopia på loggen, som är säker i sig själv. En hisnande tanke. Tänk dig t.ex ett bilregister utan en central part och all historik om ägare, service, reparationer och körsträckor istället finns i en blockkedja. Eller en färdigförpackad maträtt där du kan få veta allt om vem som gjort vad, var och att det gjorts korrekt.

Handelsjätten Walmart har gjort lyckade tester just med livsmedel där matens ursprung och resa blir transparent. Spårbarheten omfattar alla aktörer som är inblandade. Det gör att man kan garantera att innehållet i en förpackning är det som står i innehållsförteckningen och att varan hanterats så miljöeffektivt som möjligt längs hela kedjan.

Vid Lunds Universitet vill de göra transportbranschen transparent så att åkerier kan visa att de följer regler och avtal samt att de använder miljöeffektiva fordon. I dag finns till exempel inget som garanterar att ekologiska varor transporterats på ett etiskt och hållbart sätt, blockkedjor kan lösa det problemet.

Regler och avtal för kedjan och dess händelser definieras i ett så kallat smart kontrakt. Till exempel för att en vara ska skickas först när pengar är mottagna, eller att transportören blir ersättningsskyldig om godset understiger en viss temperatur. Blocken kan också innehålla leveransinstruktioner, tulldeklarationer, kvittenser och andra administrativa uppgifter.

Möjligheten att koppla samman digitala världen med den fysiska genom sensorer och smarta kontrakt som definierar regler kring godset bäddar för en kommande explosion av innovationer.

Utöver ökad konsumentsäkerhet får transportbranschen minskad administration och all pappershantering försvinner. Det är ingen tvekan om att blockkedjor har potentialen att förändra framtidens logistik på ett sätt som gynnar alla.

Så fungerar blockkedjor

Information och händelser från producent till slutkund lagras i block som sammanfogas till en kedja. För varje block tar man fram en så kallad hashnyckel. En unik kombination av bokstäver och siffror, ungefär som en kontrollsiffra, för det som finns i blocket. Manipuleras innehållet så stämmer inte längre nyckeln.

När en ny händelse eller information skall läggas till i kedjan, eller loggen, så tar man den informationen tillsammans med föregående blocks hashnyckel och kör genom algoritmen på nytt. Då får även detta block en unik hashnyckel, vilket säkrar både innehållet och ordningen i kedjan.

Som en extra säkerhet kan alla nycklar som ingår i kedjan också sammanfogas och köras genom algoritmen. Då får man en hashnyckel som säkerställer innehållet i precis hela kedjan.

 

En snarlik artikel är även publicerad i Logistikmagasinet.