Sociala medier saknar betydelse för försäljningen

Även om undantag finns inom exempelvis e-handel så bidrar sociala medier till en mycket liten andel av försäljningen hos svenska börsbolag. 

PMP Marknadskonsult har en hemsida som inte går under devisen ”sharing is caring” för där finns knappt någon information alls. Men deras undersökning publicerad hos Computer Sweden är ändå intressant.

Sociala medier saknar i stort sett betydelse när det gäller försäljning för de 100 börsbolag som ingår i studien. Eller som Mikael Julher, vd på PMP Marknadskonsult uttrycker det:

”Det här vänder upp och ner på rådande uppfattning om sociala mediers betydelse för bolag. Det är klart att de som är verksamma inom exempelvis e-handel utgör undantag, men för merparten av våra svenska börsbolag saknar sociala medier i stort sett betydelse när det gäller att driva försäljning.”

Här följer några resultat från undersökningen:

  • För 2 av 3 av företagen skapas 0-5% av försäljningen med stöd av sociala medier.
  • Ovan skall sättas i relation till att i snitt 13% av marknadsföringsbudgeten läggs på sociala medier.
  • 70% uppger att antalet fysiska kundmöten ökat de senaste tre åren.

Mötet mellan människor skapa förtroende och förtroende leder till affärsrelationer, sammanfattar Mikael Julher.

Min kommentar: Önskvärt vore tillgång till hela rapporten och frågorna som ställdes. Sociala medier kan också ha andra effekter, likt varumärkesbyggande eller rekrytering, för att nämna några saker som inte är direkt försäljning. Samtidigt gillar jag att det finns en sund reality-check i undersökningen.

Så många miljoner kastas bort på retargeting

Sveriges Annonsörer och Demoskop har undersökt svenskarnas syn på och upplevelse av retargeting. Det visar sig att många exponeras för prylar och tjänster som de redan köpt. Pengar i sjön för annonsörerna – som dessutom är kontraproduktivt då det ogillas av de som ser annonserna.

Här följer ett axplock ur rapporten:

  • 9 av 10 svenskar har handlat varor och tjänster på nätet senaste halvåret.
  • 3 av 5 av dessa har sett reklam för samma vara eller tjänst efter sitt köp.
  • För 4 av 5 av dessa har det varit exakt samma vara eller tjänst som visats.
  • I snitt har svensken sett reklam för samma vara eller tjänst 9,5 gånger efter köp, under en period på 2,4 veckor.

De som är positiva till retargeting ser det som anpassade tips och påminnelser.

De negativa ogillar reklam och känner sig bevakade på nätet.

15 procent säger de installerat reklamblockerare på grund av retargeting och 21 procent funderar på att installera det.

Enligt Sveriges Annonsörer är 56 miljoner reklamkronor bortkastade på retargeting per år.

– Dels har vi räknat på hur mycket som annonseras mot konsumenter som ser samma reklam de redan köpt och dels har vi räknat på de som sett samma reklam och dessutom är negativa och då landar vi på 41 till 56 miljoner kronor, vilket är enorma summor och ett enorm spill av marknadsföringsinsatser, säger Anders Ericsson, vd på Sveriges Annonsörer i en kommentar till tidningen Resumé.

Undersökningen genomfördes under maj 2017 då 1041 personer ur svensk allmänhet i åldrarna 18 till 80 år tillfrågades.

 

Mikro-ögonblick förändrar handeln

Mikro-ögonblick förändrar hur konsumenter handlar. Handlarna måste vinna dessa mikro-ögonblick för att nå omnikanal-shopparna, säger Lisa Gevelber som är VP of Marketing på Google.

Dessa ögonblick sker när kunden får ett infall och tar upp sin smarta telefon. Det kan vara när konsumenten vill veta något, köpa något eller göra något.

För att både hantera och dra nytta av detta föreslår Google följande metod.

  1. Skapa en karta över ögonblicken. De du vill vinna. De du inte har råd att förlora.
  2. Lär dig konsumentens behov i just dessa ögonblick. Vad är viktigt just då?
  3. Använd en kontext för att skapa rätt upplevelse. Använd exempelvis tid eller plats för att få det kännas skräddarsytt för tillfället.
  4. Optimera kundresan, över alla enheter.
  5. Mät alla ögonblick som räknas.

Intressant? Läs mer här och här.

Konsten att tänka snabbt och långsamt

Daniel Kahnemans berömda bok Tänka snabbt och långsamt gav honom Nobelpriset i ekonomi. För den som inte läst denna ganska gedigna samling pappersblad hittade jag ett Youtube-klipp som mycket lättillgängligt går igenom bokens huvudsakliga teorier.

  • System 1 (snabbt och emotionellt) och System 2 (långsamt och logiskt).
  • Anchoring (att sätta ett referensvärde på ting).
  • Science of availability (beslut fattas på det du vet om).
  • Loss aversion (om rädslan att gå med förlust).
  • Framing (inramning, t.ex. 90% vinst låter bättre än 10% chans till förlust).
  • Sunk cost (satsade pengar tenderar mål in oss i ett hörn).

Samtliga dessa punkter beskriver hur människor resonerar och tar beslut.

Så många använder reklamblockerare – digitalsieringen ställer nya krav på marknadsföringen

Det blir allt vanligare med annonsblockerare, ad-blockers, installerat på datorer, surfplattor och mobiler. Enligt senaste Orvesto-undersökningen har totalt 17 procent installerat Ad-block på sin dator.

[box type=”info”]Har ad-block:
På datorn: 17%
På surfplattan: 2%
I mobilen: 3%
Nej: 65%
Vet ej: 14%[/box]

Nedbrutet i olika åldersintervall blir det tydligt att de yngre drar upp medelbetygen för annonsblockerare. Som synes i diagrammet nedan är det hela 42 procent av de i åldrarna 16 till 24 år som stängt av reklamen på datorn.

Orvesto Adblocker Juni 2015

Troligen åker andelen blockerad reklam upp flera snäpp i mobilerna också när Apple släpper nya iOS 9. Det sägs att Safari i mobilen skall få stöd för ad-blockers.

Jag tycker detta är mycket intressant. Digitaliseringen har gett nya möjligheter att distribuera marknadsföring. Det går både skjuta med målgruppsprecision och med brett med hagelbössa. Men nu gör också digitaliseringen att reklamen helt sonika kan stängas av. På användarens villkor.

På bloggen Retailing Research läste jag Patrik Stoopendahl från Kairos Futures tankar om detta. Jag tror det ligger en hel del i resonemangen. Här något nedkortat.

I grunden är detta en bra utveckling, det ställer krav på djuplodande konsumentinsikt. Hög tid att fundera kring era kunder i ljust av digitaliseringen: Konsumentlandskapet ordnar sig allt tydligare i intressesfärer och det blir viktigare att lära känna och hänga med konsumenterna. Lösningen kan ligga i att förstå intressesfärer, att vara en medspelare och en kulturbärare för de man vill attrahera. Kommunicera och producera med dem i tanken. Rätt använt blir algoritmer och Big Data möjliggörare för ett trovärdigt ”häng”. I framtidens konsumentlandskap är det den som viskar rätt – istället för skriker högst – som blir den långsiktiga vinnaren.

Ytterligare en intressant iakttagelse krig morgondagens marknadsföring är att det kan löna sig att involvera konsumenten. På Dagensanalys kan du läsa om att det är mycket mer effektivt att låta konsumenten välja vilket reklamklipp de vill titta på – i stället för att bara trycka upp ett i ansiktet på dem.

Den största och signifikanta effekten uppstod när respondenterna trodde sig ha valt att se reklamfilmen själva, vilket enligt studiens författare har stora implikationer för den digitala annonsmarknaden.