Därför ökar svenskarnas konsumtion så kraftigt

Vi handlar allt mer och vi tycks inte riktigt ha koll på vårt beteende. En del köp rättfärdigar vi med självförverkligande och andra bygger på att göra fynd på reor som Black Friday. En ny rapport tar tempen på vår konsumtion som ökar allt mer.

På Lucia släpps Konsumtionsrapporten 2017 men redan nu har SVT fått en förhandstitt på siffrorna. Föga förvånade så ökar svenskarnas konsumtion. Över 60% de senaste 20 åren. Enbart utlandsresor har ökat med 70% de senaste tio. Mobiltelefoner är ytterligare ett område som ökar starkt medan alkohol och mat ligger mer stabilt.

Men före vi gräver vidare i detta: Jag noterade att tittarna/läsarna absolut har kontroll över sina köpimpulser. När jag skriver detta inlägg svarar 81% att de endast köper sådant de behöver. Skitsnack, säger jag.

När minskad konsumtion ger mer shopping

Att folk inte riktigt har koll på vad de gör visar trenden med downsizing och minimalism som forskarna lyfter fram. Marknadsföringen som slår an hållbarhet får folk att köpa jackan som ska hålla i 10 år eller kostymen som aldrig går ur tiden. Miljötänket får folk att byta till energisnålare vitvaror men får dem också att renovera hela köket när de ändå håller på.

När vi sedan är klara med köken så kanske det firas med något färdiglagat eller ett restaurangbesök. Vi använder våra kök allt mindre. Ett exempel på hur irrationella vi är i vår konsumtion.

De senaste 20 åren har konsumtionen i Sverige ökat med 63 procent, enligt rapporten från Göteborgs universitet.

Shopping drivet av fantasier, kultur och sinnen

Utöver rena behov och fyndande så finns det fantasier och dagdrömmar som driver oss till att konsumera mer. En existensiell dimension som handlar om självförverkligande. Att köpa en Tesla är ett exempel på en markör som både visar något om ens syn på miljön och den egna ekonomin. Att köpa en sportbil med värstingmotor sänder en annan typ av signal.

I vår kultur finns det också många situationer där vi skulle få dåligt samvete eller ses som en som inte fullbordat sin roll. Situationer där du förväntas köpa något att ge bort. Kommer du tomhänt till ett barnkalas är du inte riktigt klok, ungefär. Konsumtion blir det en del av våra mellanmänskliga relationer.

Samtidigt är det inte allt lätt att hålla garden uppe, även om du vill trappa ned. Ett elektronikföretag lyckades med hjälp av vaniljdoft att sälja mer till kvinnor. Många är vi som blivit sugna på fika på grund av doften från nybakat och kaffe. Detta är exempel på sinnesmarknadsföring som får oss i rätt mood för att handla. Traditionellt har marknadsföring talar ofta mest till synen. Men här handlar det om ljud, doft, känsel och smak.

Forskarna tror ett uppvaknade skulle vara bra. Att vi inser att vi konsumerar ogenomtänkt och att det inte leder till ett ökat välbefinnande. Idag är vi dåliga på att estimera vad som verkligen ger oss värde och välbefinnande.

Vi handlar mer av allt

Studier visar också att näthandeln inte är bara en kopia av butikshandeln som flyttar till en ny kanal. Inom t.ex. mathandeln så är impulshandeln mycket lägre än i de förföriska matbutikerna. Samtidigt är emotionella faktorer starka drivkrafter inom andra varukategorier som kläder och mode. De som handlar mer på nätet tenderar även handla mer i butik.

Rapporten visar dessutom att köpcentrum fortsatt drar folk. 2012 besökte vi ett köpcentrum (i minst en timma) 11 gånger per år. Förra året hade detta ökat till 17 gånger. En del av förklaringen kan vara att vi gillar miljöerna och tar oss dit oftare och längre tid. De blir allt mer platser för umgänge.

Ytterligare en stark ökning ser vi kring rabatterbjudanden. 2012 handlade vi utifrån ett sådant 15 gånger per år. Förra året gjorde vi det hela 37 gånger! Från drygt 1 gång i månaden till 3 gånger alltså. Ett tecken i tiden är Black Friday som nyligen slog rekord i Sverige.

Min egen mejlbox visar på smått galet många ”erbjudanden” från handlarna, så tillfällen till ”fyndande” har nog blivit fler också.

Utbudet på ekologisk mat har blivit bättre vilket gjort att försäljningen har ökat kraftigt. Intresset för second hand har  även det ökat. År 2012 köpte vi second hand 2,1 gånger per år. Förra året hade detta ökat till 3,6 gånger, berättar rapporten.


Grafen ovan är från förra årets rapport.

Kommer vi då att kunna trappa ned? Svaret verkar vara nej. Historien visar ingeting som tyder på att människan kommer att bli nöjd.  Vi kommer alltid att konsumera mer.

Just nu handlar vi mer av allt, både gammalt och nytt. Detta är något som den svenska ekonomin mår bra av. Det skapar tillväxt, som i vart fall traditionell ekonomi bygger på och utvärderas efter.

Tjänster är den nya tillväxtmotorn

Men kritiska röster vänder sig mot tillväxten. Vi förbrukar mer än vad jorden tål. Och Sverige är bland de 15 sämsta länderna i världen på ekologiskt fotavtryck. Det vi köper produceras i stor grad utanför vår gränser och utsläppen syns ej i vår egen statistik.

Samtidigt tror jag att vi skulle kunna handla mer hållbart och inte alltid nytt. Prylar kan bli tjänster istället för att de köps, nyttjas och kastas. Tjänster kan ju också driva tillväxt. Det är nog där nyckeln till en bättre framtid ligger.

Tyckte du detta var intressant kan du se mer hos Vetenskapsstudion som har ett avsnitt helt ägnat år rapporten.

Så här skriver du rubriken som alla kommer att dela på Linkedin

Jobbar du inom B2B, postar grejer på Linkedin, men de flyger inte? Kanske ger du inte ditt content de vingar som krävs? En undersökning av miljoner artiklar visar vad som delas och inte.

En graf som du kanske redan sett kommer från Brandwatch. Den visar hur nätet späds ut av innehåll vars andel delningar minskar.

Redan för flera år sedan så menade Doug Kessler, som jobbar med content för B2B, att det största hotet mot innehållsmarknadsföring B2B är: skräp. Alltså saker som ”vi också”, e-böcker på 36 sidor som skulle kunna sammanfattas med tre rader, videointervjuer som kan få undertexterna ”blaj blaj blaj” och mikrosajter som påstår sig vara djuplodande men levererar endast självklarheter.

Sex principer för att inte skapa skräp

För att lämna skräpträsket och börja skapa bra innehållet gav Doug Kessler oss sex principer att jobba efter:

  1. Var kunden. Allt startar med deras funderingar och behov.
  2. Var proffset. Håll dig inom de ramar där du är experten.
  3. Var strategiskt. Engångsgrejer rimmar dåligt med en strategi.
  4. Var en profil med uthållighet. Innehållsmarknadsföring är ett maraton, inte en golfputt.
  5. Var passionerad. Om du själv inte är engagerad, varför skulle någon annan vara det då?
  6. Var hård mot dig själv. Du känner på dig om du inte anstränger dig. Var ingen latmask.

Rubriken alla vill dela på Linkedin

Buzzsumo har analyserat 10 miljoner av de mest delade inläggen på Linkedin. De har även jämfört med B2C och ser skillnader. Rubriker inom B2B som fungerar bäst tenderar att vara kortare än inom B2C. Att kopiera en B2C-rubrik som spridit sig som en löpeld på Facebook fungerar inte.

Samtidigt poängterar de (till någras besvikelse) att det inte finns något enkelt svar eller recept. Du måste helt enkelt undersöka och förstå vad som samspelar bäst med just din bransch.

Några slutsatser av deras studie är:

  • De två inledande orden som funkar bäst är ”how to”, eller ”så här” på svenska.
    Exempel: ”Så här får du fart på försäljningen”
  • De tre inledande ord som funkar bäst är ”X sätt att…”.
    Exempel: ”5 sätt att effektivisera dina möten”
  • Om du jobbar med antal så är det 5 eller 10 saker du skall inleda din rubrik med.
    Exempel: ”10 tips för balans mellan arbete och fritid”
  • Avslutningsorden tenderar vara ”…i världen”, ”…måste veta” eller ”…i år”
    Exempel: ”Så här blir du bäst i världen”
  • Något som tycks engagera mer än ”x sätt att…” eller ”måste veta” är ”framtiden”.
    Exempel: ”Framtidens e-handel hittar du i fysiska butiken”

Se graferna nedan för mer information, som visar allt om Buzzsumos undersökning och analys av B2B-rubriker.

Och det viktigaste av allt!

Kommer du att dela detta inlägg på Linkedin? 🙂

 

 

Min rapport från en heldag om B2B-företags utmaningar och möjligheter med digitalisering och e-handel

Avståndet krymper mellan de framåtlutade B2C-företagen och de trögstartade B2B-företagen. Faktum är att skillnaderna börjar bli färre än likheterna. I vart fall om man ska tro Scania, Husqvarna, Office Depot, Spendrups och några till som stod på scenen och berättade om e-handel och digitalisering.

Torsdagen 9/11 besökte jag D-fokus B2B som arrangeras av Svensk Digital Handel. En heldag med inspirerande föreläsningar om de utmaningar och möjligheter som B2B-företag har framför sig med digitalisering och e-handel.

Men också en stor givmildhet från föreläsarna kring deras erfarenheter. Här är är några kortfattade noteringar från dagen.

Anders Jonsson och Ola Wallinder från Infobility

De chocköppnde med att låta publiken räcka upp handen och välja vilken symbol de anser de vara: triangel, cirkel, fyrkant eller våg. De flesta valde vågen – som beskrevs som valet för riktiga puckon. Skämtsamt och effektivt!

Nu handlar digitalisering om VAD och HUR. Det är inte längre en fråga om VARFÖR. Allting börjar med att få ordning på sitt data och böra samla in data om sin verksamhet. Sensorer är idag så billiga att det inte längre finns någon ursäkt att inte göra det.

När data finns på bordet kan analys av verksamheten ske. Men nu gäller det också att förstå ny teknik och nya affärsmodeller. Och vilken position man skall ha i sitt ekosystem.

Gamla affärsmodeller som bygger på transaktioner, processer och skalfördelar har inte en chans mot de datadrivna och relationsbaserade affärsmodellerna.

Endast produktionsförmåga räcker inte när det handlar om att skapa äkta värde, som bygger på kunskap och relevans.

Ett fundament av information måste skapas. Detta ger förutsättningarna för att skörda de möjligheter digitaliseringen kan ge. Du kan alltså inte börja skörda möjligheter om du inte gjort läxan och fått ordning på din information.

Utmaningen är inte endast teknisk. Ett nytt mindset kan krävas. Ramverk som processer och applikationer kan vara begränsande. Du måste hata silos. Business case kanske bygger på att lära sig saker snarare än ekonomiskt ROI. Information är nyckeln till förbättringar och värdeskapande.

Detta exemplifierades med Scanias resa, vilka fick ta ett steg tillbaka och skapa sig förutsättningarna. Men också med ett vaktbolag som kunde förvandlas till ett tjänsteföretag mot fastighetsägare.

Tre frågor du bör ställa dig är:

  1. Var i ekosystemet vill jag vara?
  2. Hur ser min portfölj ut som skall ta mig dit?
  3. Har jag koll på informationen?

Andreas Fritz, Collector

Andreas utmanade publiken genom att jobba mycket med citat och ifrågasättande av föruttfattande meningar inom B2B.

Citatet ”våra kunder vill göra som de alltid gjort” sågades genom exemplet att Steve Ballmer på Microsoft sågade iPhone för att den inte har något riktigt tangentbord. Företag som Nokia och Sony Ericsson var heller inte imponerade. Men kunderna ville inte göra som de alltid gjort.

Microsoftgrundaren Bill Gates var källan till ett annat tongivande citat under passet.

”Vi överskattar alltid förändringen som kommer ske de kommande 2 åren och vi underskattar förändringen som kommer ske inom de kommande 10.”

Iphone kanske inte tog skruv direkt. Men idag 10 år senare har Apple förändrat spelreglerna totalt. Och kanske kommer vi inte få se någon köpcentrumdöd inom 2 år i Sverige, men hur ser handeln ut 2027?

Och inom B2B kanske skepsisen är betydande kring e-handel – men 15% ökning per år motsvarar 400% ökning på 10 år, sa Andreas Fritz.

Detta innebär att de som pratar om att ”kunderna vill göra som de alltid gjort”, ”vi kan inte visa våra priser på nätet” och ”vår affär är för komplex för att kunna sälja på nätet”… de kanske hänger i ytterligare något år. Men finns de kvar om 10 år?

Ett pragmatiskt råd Andreas gav var att börja litet, men bli aldrig klar!

Margareta Le Calvé från Office Depot

Margareta Le Calvé som är vd på Office Depot gav en öppenhjärtig presentation om arbetet hos Office Depot. Jag tror dessutom att hon var den som blev mest refererad till av de övriga efterföljande talarna.

Idag vill de medvetet styra om alla mindre kunder till nätet så att säljarna kan besöka de större kontona. De har transformerat sin webb från ett orderverktyg till en av Sveriges största B2B-shoppar: 80.000 kunder som handlar 15.000 produkter ger ca 50% av deras omsättning online.

Office Depot är också mycket målmedvetna gällande att att ge en omnikanalsupplevelse i samtliga kanaler. Med respekt för olika kundtyper som föredrar att använda kanalerna på olika/sitt sätt. Måttot är att ”förenkla kontorslivet så att kunden kan fokusera på sin egen affär”.

Likheterna med B2C är fler än skillnaderna. Kunderna blir kredittestade direkt online. Priserna är synliga för alla. Tiden att bara kunna erbjuda ett orderverktyg är förbi.

Margareta talade om kundnytta och kundanpassat bemötande. Något som hon menar blir än viktigare när kampen skall tas med jättar som Amazon med låga priser och enormt utbud. Då gäller det att veta vilket det egentliga värdet man levererar är.

Hon visade även en bild som summerade vad allt det nya innebär för Office Depot – en bild jag är övertygad gäller många fler:

”VAD våra kunder efterfrågar förändras. HUR våra kunder köper förändras. Vi måste fortsätta utveckla vårt sätt att möta våra kunder och hur vi adderar värde.”

Mike Saar från TM

En underhållande britt som drog paralleller med sina erfarenheter från sjukvården till företags e-handel.

Han förespråkade en holistisk hälsoundersökning för att hitta källan till problemen, inte endast symptomen. Något som de säljer lösningar för.

Systemet bygger på TM Deep Vision och baseras på IBM Tealeaf. I praktiken realtidsinsamling av data, som analyseras för att hitta flaskhalsar.

Om du endast tittar på delar av din process eller bygger beslut på förutfattade meningar kan du missa de verkliga såren som får din affär att blöda.

Som exempel nämndes ett danskt företag som på 15 dagar hittade flaskhalsar, jobbade bort dem och fick se affärerna öka direkt.

Carl von Goes från Spendrups bryggeri

Carl från Spendrups gav oss inga hemliga recept på drycker, men däremot receptet att placera navigationsmenyn uppe till höger på mobilsajten. Så att den är enkel att nå med tummen. I vart fall för högerhänta.

När de byggde sin nya sajt var det mobile first på riktigt. Desktop kom senare. Målet var att göra det snabbare och enklare än den klassiska telefonbeställningen som tar 90 sekunder.

Även här så var det B2C som sätter nivån på upplevelsen. Borta är trista orderportaler.

Sajten skall även hjälpa till att göra återkommande beställningar enkelt och minimera risken för att det ska bli fel beställningar. De leder ofta till dyrare hantering och missnöje hos kunderna.

Åsa Lundborg Ling och Fredrik Hrdlicka från Litium (med gästspel av Tingstad)

Litium som genomför en B2B-undersökning och tar tempen på hur långt företagen kommit konstaterar att det är mycket gräv där du står. Digitala hjälpmedel för orderprocessen hos befintliga kunder. Många behöver anpassa sig till nya beteenden och ta inspiration från B2C.

Varför har B2B inte kommit längre än en digital variant av samma gamla orderprocess som vanligt?

Litium konstaterade även att den gamla sortens marknadschef sitter fast i broschyrer och mässor. Den moderna marknadschefen sades i snitt använda 12 olika verktyg för att hålla koll på sina kunders beteenden, säljet och marknsdsföringen.

Tingstad berättade att de idag har 60% av försäljningen onling. Målet är 75%. Kunden äger sin köpresa, så de måste mappa sina processer mot sina kunders beteende. Något som bland annat innebär priser direkt på nätet.

De berättade också att B2B ansågs ligga cirka 2 år efter B2C. Men det glappet krymper ständigt och är idag kanske 6 månader.

Daniel Westerstål från Husqvarna

Daniel från Husqvarna konfirmerade även han flera av de tester som lyfts tidigare under dagen. Han poängterade att 80% av deras kunden använder online/nätet någon gång under köpresan. Och det är kunden som har makten.

Det går inte längre att ta alla sina mejladresser och skicka ut ett erbjudande och hoppas någon nappar.

Målet för Husqvarna är att jobba med analys av sitt kunddata – för att alltid vara relevanta och kunna stötta kundens köpprocess. Precis som hos Office Depot lyftes vikten av bra content fram.

Slutligen, moderatorn Anders Björklund och arrangören Svensk Digital Handel

Det måste också sägas att moderatorn Anders Björklund från Zooma gjorde att dagen blev så bra som den blev. Kluriga frågor, stort engagemang, glimten i ögat och framförallt en gul kavaj. 🙂

Tack till Svensk Digital Handel för ett bra arrangemang.

 

 

 

Sociala medier saknar betydelse för försäljningen

Även om undantag finns inom exempelvis e-handel så bidrar sociala medier till en mycket liten andel av försäljningen hos svenska börsbolag. 

PMP Marknadskonsult har en hemsida som inte går under devisen ”sharing is caring” för där finns knappt någon information alls. Men deras undersökning publicerad hos Computer Sweden är ändå intressant.

Sociala medier saknar i stort sett betydelse när det gäller försäljning för de 100 börsbolag som ingår i studien. Eller som Mikael Julher, vd på PMP Marknadskonsult uttrycker det:

”Det här vänder upp och ner på rådande uppfattning om sociala mediers betydelse för bolag. Det är klart att de som är verksamma inom exempelvis e-handel utgör undantag, men för merparten av våra svenska börsbolag saknar sociala medier i stort sett betydelse när det gäller att driva försäljning.”

Här följer några resultat från undersökningen:

  • För 2 av 3 av företagen skapas 0-5% av försäljningen med stöd av sociala medier.
  • Ovan skall sättas i relation till att i snitt 13% av marknadsföringsbudgeten läggs på sociala medier.
  • 70% uppger att antalet fysiska kundmöten ökat de senaste tre åren.

Mötet mellan människor skapa förtroende och förtroende leder till affärsrelationer, sammanfattar Mikael Julher.

Min kommentar: Önskvärt vore tillgång till hela rapporten och frågorna som ställdes. Sociala medier kan också ha andra effekter, likt varumärkesbyggande eller rekrytering, för att nämna några saker som inte är direkt försäljning. Samtidigt gillar jag att det finns en sund reality-check i undersökningen.

Så många miljoner kastas bort på retargeting

Sveriges Annonsörer och Demoskop har undersökt svenskarnas syn på och upplevelse av retargeting. Det visar sig att många exponeras för prylar och tjänster som de redan köpt. Pengar i sjön för annonsörerna – som dessutom är kontraproduktivt då det ogillas av de som ser annonserna.

Här följer ett axplock ur rapporten:

  • 9 av 10 svenskar har handlat varor och tjänster på nätet senaste halvåret.
  • 3 av 5 av dessa har sett reklam för samma vara eller tjänst efter sitt köp.
  • För 4 av 5 av dessa har det varit exakt samma vara eller tjänst som visats.
  • I snitt har svensken sett reklam för samma vara eller tjänst 9,5 gånger efter köp, under en period på 2,4 veckor.

De som är positiva till retargeting ser det som anpassade tips och påminnelser.

De negativa ogillar reklam och känner sig bevakade på nätet.

15 procent säger de installerat reklamblockerare på grund av retargeting och 21 procent funderar på att installera det.

Enligt Sveriges Annonsörer är 56 miljoner reklamkronor bortkastade på retargeting per år.

– Dels har vi räknat på hur mycket som annonseras mot konsumenter som ser samma reklam de redan köpt och dels har vi räknat på de som sett samma reklam och dessutom är negativa och då landar vi på 41 till 56 miljoner kronor, vilket är enorma summor och ett enorm spill av marknadsföringsinsatser, säger Anders Ericsson, vd på Sveriges Annonsörer i en kommentar till tidningen Resumé.

Undersökningen genomfördes under maj 2017 då 1041 personer ur svensk allmänhet i åldrarna 18 till 80 år tillfrågades.

 

Mikro-ögonblick förändrar handeln

Mikro-ögonblick förändrar hur konsumenter handlar. Handlarna måste vinna dessa mikro-ögonblick för att nå omnikanal-shopparna, säger Lisa Gevelber som är VP of Marketing på Google.

Dessa ögonblick sker när kunden får ett infall och tar upp sin smarta telefon. Det kan vara när konsumenten vill veta något, köpa något eller göra något.

För att både hantera och dra nytta av detta föreslår Google följande metod.

  1. Skapa en karta över ögonblicken. De du vill vinna. De du inte har råd att förlora.
  2. Lär dig konsumentens behov i just dessa ögonblick. Vad är viktigt just då?
  3. Använd en kontext för att skapa rätt upplevelse. Använd exempelvis tid eller plats för att få det kännas skräddarsytt för tillfället.
  4. Optimera kundresan, över alla enheter.
  5. Mät alla ögonblick som räknas.

Intressant? Läs mer här och här.

Konsten att tänka snabbt och långsamt

Daniel Kahnemans berömda bok Tänka snabbt och långsamt gav honom Nobelpriset i ekonomi. För den som inte läst denna ganska gedigna samling pappersblad hittade jag ett Youtube-klipp som mycket lättillgängligt går igenom bokens huvudsakliga teorier.

  • System 1 (snabbt och emotionellt) och System 2 (långsamt och logiskt).
  • Anchoring (att sätta ett referensvärde på ting).
  • Science of availability (beslut fattas på det du vet om).
  • Loss aversion (om rädslan att gå med förlust).
  • Framing (inramning, t.ex. 90% vinst låter bättre än 10% chans till förlust).
  • Sunk cost (satsade pengar tenderar mål in oss i ett hörn).

Samtliga dessa punkter beskriver hur människor resonerar och tar beslut.

Så många använder reklamblockerare – digitalsieringen ställer nya krav på marknadsföringen

Det blir allt vanligare med annonsblockerare, ad-blockers, installerat på datorer, surfplattor och mobiler. Enligt senaste Orvesto-undersökningen har totalt 17 procent installerat Ad-block på sin dator.

[box type=”info”]Har ad-block:
På datorn: 17%
På surfplattan: 2%
I mobilen: 3%
Nej: 65%
Vet ej: 14%[/box]

Nedbrutet i olika åldersintervall blir det tydligt att de yngre drar upp medelbetygen för annonsblockerare. Som synes i diagrammet nedan är det hela 42 procent av de i åldrarna 16 till 24 år som stängt av reklamen på datorn.

Orvesto Adblocker Juni 2015

Troligen åker andelen blockerad reklam upp flera snäpp i mobilerna också när Apple släpper nya iOS 9. Det sägs att Safari i mobilen skall få stöd för ad-blockers.

Jag tycker detta är mycket intressant. Digitaliseringen har gett nya möjligheter att distribuera marknadsföring. Det går både skjuta med målgruppsprecision och med brett med hagelbössa. Men nu gör också digitaliseringen att reklamen helt sonika kan stängas av. På användarens villkor.

På bloggen Retailing Research läste jag Patrik Stoopendahl från Kairos Futures tankar om detta. Jag tror det ligger en hel del i resonemangen. Här något nedkortat.

I grunden är detta en bra utveckling, det ställer krav på djuplodande konsumentinsikt. Hög tid att fundera kring era kunder i ljust av digitaliseringen: Konsumentlandskapet ordnar sig allt tydligare i intressesfärer och det blir viktigare att lära känna och hänga med konsumenterna. Lösningen kan ligga i att förstå intressesfärer, att vara en medspelare och en kulturbärare för de man vill attrahera. Kommunicera och producera med dem i tanken. Rätt använt blir algoritmer och Big Data möjliggörare för ett trovärdigt ”häng”. I framtidens konsumentlandskap är det den som viskar rätt – istället för skriker högst – som blir den långsiktiga vinnaren.

Ytterligare en intressant iakttagelse krig morgondagens marknadsföring är att det kan löna sig att involvera konsumenten. På Dagensanalys kan du läsa om att det är mycket mer effektivt att låta konsumenten välja vilket reklamklipp de vill titta på – i stället för att bara trycka upp ett i ansiktet på dem.

Den största och signifikanta effekten uppstod när respondenterna trodde sig ha valt att se reklamfilmen själva, vilket enligt studiens författare har stora implikationer för den digitala annonsmarknaden.