Månad: juli 2017

Är det twinstagrammande eller intweets som politikerna använder – och borde de använda det överhuvud taget?

Inspireras svenska politiker av Donald Trump i sättet att använda Instagram och Twitter? Är det bra att de överhuvudtaget är på sociala medier, eller skulle de låta bli?

Noterar i spåren av den debatt som rasat kring Transportstyrelsen att välkända politiker använder Twitter för att säga A och länkar till Instagram för att säga B. Vad kallas detta? Twinstagrammande eller intweetande? (A1, B2, A2, B2)

Någon som sett detta i fler branscher, kretsar eller är det ett mer allmänt spritt sätt att kroka ihop de två plattformarna?

Men borde de överhuvudtaget använda sociala medier för att kommunicera med befolkning och media?

I morse hörde jag Dagens Nyheters chefredaktör Peter Wolodarski säga att det var bra att Stefan Löfven höll sig borta från Twitter och gav situationen lite eftertanke. Och jag håller med.

I diskussionen dök då USA upp som ett skräckexempel.

I USA noterar jag även att Donald Trump använder tweets och insta ihoplänkat som politikerna i Sverige. Är det därifrån trenden kommer? Här ett exempel på när parodin passerats och blivit nästan obehaglig:

Jag är kluven. Å ena sidan är jag inte intresserad av den smått bisarra offentliga nätdebatt som Donald Trump kan exemplifiera. Å andra sidan är jag en förespråkare av en rak, snabb och ofiltrerad kommunikation direkt från källan också. Men gärna med eftertänksamhet först.

Vad tycker du?

Foto: Ingemar Edfalk, från Riksdagens pressbilder. Hashtags tillagda av mig.

Vad gör Johan Stael von Holstein för fel på Linkedin?

Trots över 10 000 kontakter på Linkedin så upplevs värdet av nätverket lågt. Johan Stael von Holstein undrar hur han skall få det att lyfta och vad han gör för fel? Hur hade du använt så många kontakter på bästa sätt?

Nyligen var Per Holknekt det hetaste som hänt Linkedin sedan starten. Tråk-Linkedin kommer aldrig mer vara sig likt, skrev Resumés bloggare Jörgen Lindqvist och summerade upp varför framgångarna inte låtit vänta på sig:

  • Innehållet är viktigare än kanalen (tvärt emot vad McLuhans mediet är budskapet, men något annat går inte vänta sig från någon som har en content-byrå 🙂 ).
  • Berör människor.
  • Livets sanningar och högre syften.
  • Svaghet är starkt.

Personligen tror jag facit ligger i respekt och kändisskap från det Holknekt uppnått i sin karriär i kombination med det tre sista punkterna. Det går också fundera på om det är Linkedin eller Per Holknekt som är mediet som skapat framgång. Jag kan tänka mig kombinationen och exakt samma innehåll hade inte med säkerhet slagit med ett annat namn bakom tangentbordet.

Idag såg jag ett annat välkänt namn i mitt flöde som ställer en fråga om Linkedin. Johan Stael von Holstein undrar följande, fritt översatt till svenska:

”Jag kopplade just upp mig till mina 10 000 kontakter här på Linkedin. Undrar vad allt detta är till för…  Jag har aldrig fått ett jobberbjudande, endast ett fåtal erbjudanden om att föreläsa men det har varit många entreprenörer som kontaktat mig. Jag känner bara att jag skulle kunna ha åstadkommit så mycket mer, men jag vet inte hur jag skall jobba med denna sajten…”

Bland kommentarerna föreslår någon att Stael von Holstein borde skicka ett måndagsmejl till alla sina kontakter i stället. Någon annan säger att med 10 000 kontakter så är nätverket mer kvantitet än kvalitet och levererar därefter.

Skrollar man neråt i flödet kan vi läsa att han för nio månader sedan berättade om sin frustration för Linkedin.

”Det är häpnadsväckande hur någon kan skapa något så värdelöst, fult och icke-funktionellt som Linkedin. Och de lyckas ständigt göra det sämre. För vem tillverkas denna produkt och vem kan hitta någon nytta i att använda den?”

Jag tycker det är intressant. Åsikten om tekniken vet jag inte om den är så konstruktiv med förklaringar på hur det borde  vara, men i frågan om vad Linkedin är bra för så finns det flera intressanta tankar som väcks hos mig.

  • Vad vill han uppnå och är det Linkedin som är rätt kanal för detta?
  • Om det finns tydliga mål om att få jobb så varför inte skriva det?
  • Med 10 000 fler kontakter än vad jag har borde det finnas en enorm potential att skapa något mer?

Rent konkret hade jag funderat i dessa tre banor för att få ut mer av nätverket:

  1. Jämfört med Holknekts flöde tenderar Stael von Holsteins mer handla om länkar till artiklar om bolag han varit inblandad i. Kanske borde han berätta mer om sina erfarenheter, bra och dåligt, kring varför det gick bra eller dåligt? Leverera mer av det unika mediet sig själv alltså.
  2. Kanske borde han sticka ut hakan mer likt han gör i sin återkomst som krönikör hos Metro, där han menar att Stureplan är hjärtat av Sverige – ”hjärtat av svensk industri, svensk finans, svenskt riskkapital, svenskt entreprenörskap, svensk turism och svensk kultur” – och ta diskussionen eller skapa en rörelse för sin fråga? Men i ett rappare format.
  3. Hur kan han med sitt stora nätverk hjälpa till att lyfta andra? Kanske nås den största tillfredsställelsen genom att just hjälpa andra snarare än att få egna erbjudanden? Som sekundär effekt även boosta sitt personliga varumärke.

Men hur framgångsrikt det är beror såklart på vilket syfte och mål man definierat. För vissa är antalet kontakter målet. För andra att hitta en enda kontakt som går dela erfarenheter med. Personligen handlar det mycket om att få och ge kunskap i de ämnen som intresserar mig.

Vad tänker du? Vad gör Johan Stael von Holstein för fel på Linkedin? Hur skulle du agerat med 10 000 följare i nätverket?

 

Grattis på 106-årsdagen Marshall McLuhan

Visste du att sociala medier förutspåddes 35 år före internet uppfanns och alla våra medier i sig själva är viktigare att förstå sig på än själva innehållet de förmedlar? Idag skulle en av de stora kommunikationstänkarna fyllt 106 år.

Idag hyllas och gratuleras Marshall McLuhan på Googles sökmotor. Han levde på jorden 1911-1980 och skulle alltså fyllt 106 år idag om han var med oss fortfarande. Om du likt mig läst lite medie- och kommunikationsvetenskap så har du inte undgått honom. Han har blivit kallad den viktigaste tänkaren sedan Newton, Darwin, Freud och Einstein.

Flera av hans teorier bygger på radio- och tv-medier, men blir än mer aktuella och mitt i prick när vi ser till internet och sociala medier. Här är några tänkvärda uttalanden från McLuhan.

”I den nya globala byn kommer konsumenterna bli producenter”

”Okunskapen om hur vi skall använda ny kunskap växer lavinartat”

”Våra teknologier ligger flera år före oss och vårt tänkande”

”Om den fungerar är den föråldrad”

Tankarna om att medierna gör oss konsumenter till producenter och de krymper världen till en global by hade han alltså redan på 1960-talet.

”Mediet är budskapet”

Det mest kända citatet av dem alla är mediet är budskapet, eller ”the medium is the message” på engelska. Det är också titeln på hans bok – som dock kom tillbaka från tryckeriet med en felstavning. ”The medium is the massage”, något som McLuhan gillade så mycket att han lät det vara kvar.

Boken (som jag önskar jag hade) skall också vara smått fantastiskt utformad. Med tomma sidor blandat med kraftfull grafik. Vissa sidor tryckta så att de måste läsas med en spegel. Helt i min smak! 🙂

Vad menade han då med att mediet är budskapet? I korthet så  menade han att mediet, tekniken som överför meddelandet, är det som förändrar oss, samhället, familjen, arbetet med mera. Det är således viktigare än vad som kommuniceras, själva innehållet. Sättet vi tar emot och sänder information är viktigare än informationen i sig självt. Om du inte förstår mediet förstår du inte heller innehållet.

Videoklippet här ovanför förklarar vad det handlar på på drygt 2 minuter.

Klippet här ovanför ger oss ett resonemang kring Marshall McLuhans teoriers relevans i dagens medielandskap.

 

Så blir din iPhone den perfekta kartan och stigfinnaren för mountainbike och friluftsliv

Sugen på att hitta nya vägar att cykla med din mountainbike? Alltid funderat på om den där stigen du passerar leder någonstans? Genom att rigga din iPhone med rätta kartorna får du svar på de där frågorna.

Om du är som jag och tycker om att röra dig i naturen har du säkert märkt att din telefons kartor inte är mycket att hänga i granen, för att tala skogsspråk. Speciellt när jag cyklar mountainbike är det kul att upptäcka nya stigar och områden.

Den som vill ha en riktigt bra karta för detta kan surfa in hos Lantmäteriet och använda deras topografiska karta. Känner du dig osäker på vad alla symboler betyder så finns en guide här.

Men en karta i datorn är inte mycket att ha mitt ute i skogen. Inte heller de två vanliga kartapparna för iPhone som heter Kartor och Google Maps. Som synes på bilderna här är deras detaljrikedom värdelös när det kommer till grönområden och stigar. Ett alternativ har därför varit att öppna webbläsaren och surfa in på Eniros karta som är lite bättre, som syns i tredje bilden.

Ännu bättre och kanske bästa lösningen är att installera appen Galileo Pro för några tior i din iPhone och komplettera den med en karta som heter Hitta Frilufts (som också kan ses i webbläsaren här).

För att få in denna i din Galileo-app i telefonen kan du använda denna länk och sedan öppna filen i just appen Galileo.

Klickar du på kugghjulet i appen kan du välja mellan flera olika kartkällor (Map Source) och det går lägga till gratis kartor för såväl sjö som fjäll.

Vill du veta mer om detta rekommenderar jag blogginläggen hos In i vildmarken och Kiljano.

”Vi har nått peak butik – var fjärde kommer att få stänga ned före 2025”

Näthandeln ökar över hela världen. I Sverige har den i många år ökat stadigt i jämn takt.  Men nu, när den är uppe i 60 miljarder per år, börjar de årliga ökningarna märkas rejält i butikerna, skriver SVT som refererar till en rapport från Handelns Utredningsinstitut HUI.

HUI räknar med att var fjärde fysisk butik i Sverige kommer att få stänga ned fram till år 2025. Dagligvaruhandeln är undantagen. Antalet anställda i butik kommer minska med mellan 20.000 och 40.000 personer.

– Vi har nått ”peak butik”.  All tillväxt kommer ske på nätet säger Jonas Arnberg, VD på HUI Research.

Enligt deras prognoser kommer nätet att stå för 20-30 procent av all sällanköpshandeln 2025. En betydande andel från utländska sajter som konkurrerar med såväl attraktivt pris som utbud.

Jag har tyvärr inte rapporten men hade velat nyansera teoreirna om showrooming som SVT skriver om. De exemplifierar med en modehandlare som sett kunder prova kläder, gå därifrån och sedan beställa på nätet. Hur vet hen det?

I mina ögon är interaktionen mellan digital och fysisk handel mer komplex än så. Vissa studier menar att webrooming dessutom är större än showrooming. Det vill säga att en vara granskas på nätet – men köpet genomförs i butik. Det kan också vara showrooming där köpet avslutas i  handlarens egen nätbutik.

Med detta försöker jag säga att kampen primärt inte handlar om kanaler. Snarare handlar det om en sylvass konkurrens inom de flesta parametrar. Nu blir den dessutom snabbt allt mer global. Olika kanaler kan däremot av sin natur ha både för och nackdelar i termer av exempelvis skalbarhet och bemötande.